onsdag 20 augusti 2025

OMG, det känns som ROTFL, även om det är CCTN eller FOMO!

Söte Jesus! som tanterna utbrast förr när de blev förvånade och förskräckta, den tilltagande språkskiten är sannerligen en källa att ösa ur. I begynnelsen var LOL, d v s det var första gången jag la märke till de nya förkortningar ungdomarna strödde runt sig och som man inte förstod. Ickeförståelsen var ömsesidig, för de kunde inte m fl, osv, f ö, m a o.

Dessa festliga (obs ironi) förkortningar kom från engelskan, via det genomamerikanska inflytandet på vad som nu kallas kultur, d v s underhållningsindustrin. I stället för att le eller skratta skrev och sa (!) man LOL, som betyder ”(jag) skrattar högt” – originalet var ”laughing out loud”. Det utökades med LMAO ("laughing my ass off") och ROFL, eller, ROTFL ("rolling on the floor laughing") samt fler i samma stil.

Ungdomens förkortningar är inget att häkta upp sig på, men märkligt nog sprids varianter på ett invasivt sätt, även i nyhetsmedier. Sålunda satt man själv med perplex uppsyn häromdagen när nimby-effekten diskuterades. Turligt nog talar Wikipedia modernska och upplyser om att

NIMBY eller Nimby är en akronym för frasen not in my backyard (inte på min bakgård). Termen används pejorativt för att beskriva boendes opposition mot ett planerat byggnadsprojekt i deras närhet

Begreppet var mig bekant, men när förkortningen, använd med ordet effekt, lät som svenska, tvingades jag för femtitusende gången att slå upp uttryck använt av en journalist. Minns inte presentationen ordagrant, men kan lätt föreställa mig hur den lät. T ex med hjälp från många andra exempel, bland dem svenska Yles nyhetsavdelning Åboland. En artikel (från 2015!) visar det man redan insett: uttrycket är långt ifrån nytt, det är snart helt etablerat:

NIMBY - det vill säga Not In My Back Yard (Inte på min bakgård) är ett fenomen som uppstod på 1980-talet. I dag är det en vedertagen term som används titt som tätt. Fenomenet uppstod i städer där invånare motsatte sig institutioner eller byggnader som skulle uppföras i grannskapet. På senare tid har det spritt sig till landsbygden och börjat omfatta också service, miljötjänster och naturskydd som planeras till en viss ort eller ett visst område.

Texten handlar egentligen om en konflikt i åländska skärgården: osämja kring vindkraft. Språkligt intressant, och deprimerande, är hur engelska akronymer förökar sig. Hör även på det här: Vanligen förklaras de också, som i ovanstående rader. Vad är vitsen, en stillsam fråga, med att dra in andra språks förkortningar och sedan ge dem en lång förklaring på det egna språket?

Är inte detta att gå över ån efter vatten? Eller som motsvarande brittiska idiom lyder: ”carry coals to Newcastle,” eller som det kanske snart sägs: CCTN. Problemet med en sådan akronym är att den säkert blir något annat i andra områden där engelska är majoritetsspråk. Förresten har jag glömt FOMO.