Ät, drick och lev rätt – som alla andra. Prata som dem också!

Den enligt mångas åsikt matematiska termen ”addera” togs upp i går, den har krupit in i språket som en annan plattmask. Recept är fulla av ”addera socker/grönsaker/äppelmos” – är ni med? Inte längre ”tillsätt” eller ”servera med” – för guds skull! Nu kommer här ett icke-språkligt utbrott (äsch, det kommer att vara språk, men handla om innehåll, ej form) om människornas alltför entusiastiska anpassningsförmåga.

Visst är det också en mänsklig (naturlig) talang att anpassa sig efter tillvaron, omgivningen, men det kan väl vara måtta på anpassligheten? Det sista ordet innehåller ofta en viss ironisk kritik, ville man uttrycka saken neutralt vore ”anpassandet” lämpligare. Den uppmärksamme förstår att snart blir det civilisationskritik! 

Kräftor kräva vissa pajer...
Bild Jj Saezdeo, Wikipedia

Tillbaka till receptvärlden. Just i dag stod i bladet (säkert i rikets samtliga blad) om något att servera ("addera", kanske) till kräftorna. Gissa vad! Sen evigheter tillbaka föreslås västerbottenspaj med kantareller. Minns en

polsk ingift kamrat som skrek när hen bjudits till ett svenskt sommarparty: ”Får vi den där j-a laxen och rabarberpajen igen åker jag hem!”

Minns mig själv och en annan kompis när vi åt julbord med, som det heter, genomgående rödvin. Även till sillen. Andra ojade sig. Genomgående dryck brukar f ö vara champagne. Såna måltider har vi inte haft många.

I bladen så här års finns också artiklar om hur man ska klara tillvaron ekonomiskt efter semestern. Liknande ämnen kommer efter jul. Efter sommaren brukar det även handla om skilsmässor. Och i går läste jag att 60-plussare mår bättre om de motionerar, äter bra kost och håller hjärnan igång. Går det att vara annat än tacksam över medier och annat folk som förklarar saker om och ger tips för goda livsval?