Har bloggaren tappat det? Eller hur nu tillståndet ska beskrivas

Nej, bloggen går inte ut på felsökeri hos gemene man, kvinna eller vilket kön som helst. Det är lätt att slås av hur svårt det är att driva en sån enveten kamp som begås i Sbråk. Det är inte ett fåtal gånger som någon ur omgivningen ropat till: ”Ha, nu sa du så här och så här! Du som gnäller så mycket på hur folk skriver och talar!” Då brukar jag ha sagt ”dissa” eller ”random” eller vad som helst som börjat sätta sig i det svenska språkdjupet.

Just det är en av anledningarna till den sorg, ibland skräck, som går att känna över att språket blivit en förlorad värld. Men talandet och skrivandet är i och för sig inte ensamma om att ha tappat riktning och bäring och kurs, så à la bonne heure (råkade först skriva bonneheur och fick i Word förslagen Bonnier, bönehus och bondehär*…)! Uttrycket är lånat rakt av, som det heter i dag, från franskan. Det betyder ”gärna för mig” eller det lite slängigare ”kör i vind”.

Efter denna hulkande brasklapp eller mea culpa kommer det jag har fräckheten att ha lagt märke till, en journalist som sa: ”Att äta eller inte ätas”. Det är en normal felsägning som hos vem som helst. Och den noteras i bloggen för att den är väldigt rolig. ”Tänkvärd” som hela allmogen kallar allt i dag som är ”kul, intressant, av vikt, fascinerande” m fl.

Frasen, kanske förväxlad med Hamlets "att vara..", bildar en icke-utsaga med innebörden "att äta eller äta”. Men vi är inte ensamma om truismer, det är glädjande. Nyligen sändes en TÄNKVÄRD essä i P1. Där nämndes Bertolt Brechts formulering ”Händelserna bakom händelserna”, som, om rätt uppfattat, är rubrik i en bok om teater som heter ”Om teater”.

Min ambition var egentligen att komma fram till palsternackan, men de stigar man hamnar på – såväl verkliga verklighetens som Det Digitalas – är typ outgrundliga. (Hjälp, jag skrev ”typ”!)


*någon borde använda förslagen i Words stavningsprogram till en experimentell diktsamling. Eller roman. I tre delar à 890 sidor