Passerade på gatan ett gäng grabbar i lägre tonåren. Förmodligen av den välartade sort som ägnar sig åt skolarbete, för en av dem berättade om en uppgift han gjort: ”Jag skrev en hel paragraf om det”. De såg inte ut som juridikstuderande, som säkert inte heller skriver paragrafer lite lättsamt.
Engelska ”paragraph” betyder svenska ”paragraf”, men också ”stycke”. Personligen skulle jag använda dem i strikt olika sammanhang, men vänj er! När barnen talar om stycken i sina uppsatser (osannolikt, men grabben ovan var ett sånt barn) kommer de att säga paragrafer.
En spännande tanke/fundering är den om hur lärare, särskilt de i modersmålet, hanterar det nya halvspråket hos barn och unga. Och kanske även hos vuxna, sig själva, för lärarna har väl också växt upp med samma språkliberalitet: Bara man förstår, så!
Nu några exempel från just vuxna talare, först en åklagare: ”Det har inte förelegat någon akut fara givet att vi har haft kontroll på skeendet i den här utredningen”. Tja, jag vet inte hur det är med läsaren, men det där satans givet ställer ofta till det när det gäller att förstå vad folk egentligen säger.
Nästa är en utrikesminister, som manade till att behålla lugnet inför vad som nu sker och inte ta förhastade beslut: ”Jag har fortfarande en rejäl isklump i magen”, sa ministern. I det här fallet måste man citera DN:s kulturchef som talade om ”ett överskott av is i magen” hos politikerna samt kallar uttrycket ”en av vår tids mest missriktade klyschor”.
Ja, det var inte bara blixthalka den dag som i dag är, det har verkligen varit oerhört mycket is i politikers magar på senaste tiden. Men utrikesministern har blandat två uttryck (eller kanske inte?), d v s ”ha is i magen” som betyder att vänta, ta det lugnt, samt ”ha en klump i magen" som kan tyda på stark oro eller andra dåliga känslor.
Kom ihåg: Här döms ingen, sbråkbloggen är bara åsyna och åhörande vittne.
