Frös, nös och rös är väl okej, men gränsen går vid lampan "lös"

Läste något chockerande och rös. Eller ryste? Det stod i bladet så här: ”Han fryste till och blev paralyserad.” Den egna språkkänslan var det som rös, heter det inte ”han frös till”? I detta fall kan de lärde både tvista och twista sig trötta. Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson kan först få påminna om om skillnaden mellan stark och svag verbböjning:

Många minns distinktionen mellan starka och svaga verb från skolan. Springa har stark böjning, springa–sprang–sprungit, medan vila har svag, vila–vilade–vilat. De starka verben byter vokal mellan olika böjningsformerna, de svaga lägger till en ändelse med d eller t.

För många verb vacklar bruket sen länge och eftersom det blir mer av allt i vår tid så vacklar det också mer. Eftersom man själv föredrar starka böjningen i de fall båda ”tillåts”, förstår man att den är den äldre varianten. L-G A berättar (Språkspalten 6/4 2024 i GP) att den är flera tusen år gammal, medan den svaga böjningen endast är ett par tusen år! Och kommer att ”vinna”:

De allra flesta svenska verb böjs svagt, och alla nya verb får svag böjning. Engelskans hint ’antyda’ lånas in och ges svag böjning: hinta–hintade–hintat. Ingen lanserar stark böjning: hinta–hant–huntit.

Men hur var det där med fryste-frös? En annan expertis svarar på en insänd fråga: "Heter det jag nyste eller jag nös, jag fryste eller jag frös?” Svarande expertis är den behändiga Frågelådan (från Språkrådet):

"Det kan heta både nyste och nös i preteritum (kallades tidigare imperfekt), liksom det kan heta både fnyste och fnös, och ryste och rös. I supinum blir det har nyst, har fnyst och har ryst. Ordet frysa kan också variera i preteritum: fryste och frös. Även i supinum kan det variera: fryst och frusit. Den svaga formen fryst brukar dock bara användas för frysa i betydelsen ’göra så att något fryser’ som i: jag har fryst in all svamp.

Frågan kvarstår: Varför rös jag när det stod om en som ”fryste till”? Ja, det beror väl bara på att jag är mer bekant med de flertusenåriga böjningsmönstren och skulle ha sagt/skrivit ”han frös till”. Å andra sidan reagerar jag inte på en annan mening i blaskan: ”USA frigör frysta tillgångar i Venezuela”. Jag borde ju föredra ”frusna tillgångar”, men så är ej fallet. Människan är i sanning mångbottnad.