fredag 27 december 2024

Går det inte att levitera får man söka efter det upphöjda lugnet

Magnetisk levitation. Bild Peter Nussbaumer, Wikipedia
    
Lät bloggaren aningens mentalt runtseglande (d v s mer än vanligt) i de senaste inläggen så är det inte konstigt. På något mystiskt (men tyvärr inte magiskt) vis blir både sinnet upphöjt och intrycken upphöjda till femtiotusen runt denna helg. De vars ålder stigit kraftigt på senare år (äh, tänk inte, häng bara med) blir lättare anfäktade än andra. 

På tal om ett ord som upphöjd. Och på tal om hur ofta jag gnäller på begrepp som flyttat ur den ”verkliga världen” in i den bildliga. I går var ett exempel ”sitta ner och titta på problemet” (ungefär) vilket inte betyder att någon nödvändigtvis ”sitter ner”. Ej heller ”tittar” denne någon på ett ”problem”. Det här är vanligt, jag säger inget annat, men användningen av ord där denna flytt skett har ökat enormt. Men nu, hör och häpna, har det motsatta skett.

Informanten M pekade på en mening i en blaska: ”Nu kan den nya stationsbyggnaden hamna på marknivå i stället för det upphöjda läge man tidigare beslutat om”. Nu vidtog en filosofisk diskussion. ”Upphöjd”, hm. Intressant nog visar sig SAOL ha samma uppfattning som man själv, och säger:

1 upp­höja el. (sällan) höja upp ngn till skyarna
2 räkna ut viss potens av ett tal: ​3 upp­höjt till 2 är 9

Beträffande adjektivet ”upphöjd” skriver samma ordlista: ” med upp­höjt lugn o­berört, över­lägset”. Den andra ordboken, SO, anser likaså att den överförda bemärkelsen är den enda raka: ”som befinner sig på ett högre, icke-var­dagligt plan”.

Snart kommer det miljöskadade sinnet att nedhöjas, det sker endera dagen eller efter att de tre vise männen vandrat färdigt.