I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör i dag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början på många håll föreställde en julbock. Den svenska jultomtens skratt "Ho ho ho!" tros ha kommit från engelskspråkiga länder och ursprungligen från karaktären Puck i William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm omkring år 1600.
Nu är, står det i W-texten, inte vår tomtes hälsningsfras och undran om ”snälla barn” särskilt gammal heller, men för äldre svenskar är hohoho-andet ett besynnerligt beteende. Å andra sidan, och på goda grunder, kan man misstänka att tomten numera låter så i många länder.
Det var inte direkt Coca-Cola som skapade tomten, men han fick enorm draghjälp av drycken från 1930-talet och framåt. Det kanske är allmänt känt – dock icke för undertecknad – att en reklamkampanj för Coca-Cola s a s bildsattes med den tjocka julgubben av konstnären Haddon Sundblom (1899–1976), av svensk-finsk härkomst.
Lite komprimerat kan sägas att ”vår” tomte kommit till via en biskop, sedermera helgonet Sant Nikolaus, kallad Sinterklaas i Holland och som (om jag fattat rätt) följde med holländare till Amerika på 1600-talet.
Släktskapen i de flesta germanska kulturer går från fornnordisk mytologi med Oden, kallad Julfader i firande kring midvintersolståndet, och fram till den ”kulturella fusionen av gårdstomten och julbocken” (W).
Jenny Nyströms (1854–1946) folkloristiska bild (t h) av tomten befinner sig ännu på äldres näthinnor och för några av dessa äldre är det svårt att vänja sig vid Coca-Cola-tomten och dennes illitterata hoande.
Jenny Nyströms (1854–1946) folkloristiska bild (t h) av tomten befinner sig ännu på äldres näthinnor och för några av dessa äldre är det svårt att vänja sig vid Coca-Cola-tomten och dennes illitterata hoande.