Lök på laxen och grädde på moset – svårare än mången tror

Befinner man sig utanför hemmets väggar är det lite svårare att samla ihop såväl sig som de märkligheter som fyllt ens språkrymd på sista tiden, men det är ändå inte hemskt ansträngande att påminna sig några. Även om man känner sig som en felsökare och att detta faktum är trist, så är det omöjligt att inte häpna när man hör vuxna tala om ”jämställdighet”. Och aningens värre blir det visar sig att ett ansenligt antal ”jämställdigheter” är ute och flyger på nätet.

Som lök på laxen kommer här en annan käpphäst: det faktum att prepositioner och andra småord stoppas in lite här och där som det faller sig. En person sade sig t ex vara ”rädd från vad som kommer att hända”. Själv är jag väldigt rädd från det faktum att barn och unga 1) inte undervisas i sitt modersmål och 2) inte korrigeras då detta mål blir helfel.

Allt tar i vartannat: lök på laxen kom jag på eftersom en människa i omgivningen använde det fina gamla uttrycket. Fast felaktigt, för lök på laxen är ett sätt att beskriva hur något förvärrats. Vad sagespersonen menade – det framgick av sammanhanget i övrigt – var i själva verket att det som skett var ”grädde på moset”. Det betyder att motsatsen till löken på laxen inträffat och att något redan bra blivit ännu bättre.

Ett par andra klagomål ligger och väntar, men för dem måste ytterligare undersökningar ske. Det ska handla om vad det kan innebära om någon säger ”jag förstår var du kommer ifrån” – vilket ju inte i förstone låter som en besvärlig mening. Det andra klagomålet handlar om folks go to-saker och gör mig så rasande att tänka på att en paus tarvas.