Sista chatten med ChatGPT. Vi har pratat klart, på ett tag, i alla fall

I går retade ChatGPT-n upp mig, och hygge-utbrottet fick inte bloggaren att framstå som en dansk hygge-person utan mer vad fornslaviskan och lettiskan stod för: slåss, slå ihjäl och mindre fina egenskaper. Som ett brev på posten (visst, ja, den liknelsen måste strykas ur svenskan) sändes i samma veva ett radioprogram om en av den icke-krigsdrabbade världens vanligaste frågor: ”Kommer AI att ta makten ifrån människan och göra henne överflödig?”

Ibland uttrycks frågan ”Kan AI ersätta mänsklig intelligens? Jag säger hahaha. Hur skulle det gå till? Det verkar vara människan själv som har problem med vad som är mänsklig intelligens. I programmet sa en forskare: ”Vi låter algoritmerna göra oss omyndiga”.

Så tycks det vara: vi springer algoritmerna till mötes och följer vartenda lockrop som går via dem och därigenom denna ”artificiella intelligens”. Vi sätter oss på pottkanten och där kanske vi får sitta till tidens ände. Vände mig till Intelligensen själv (ChatGPT) och frågade om den kan sno även mänsklig kreativitet och det som är oförutsägbart hos homo sapiens.

Svaret tydde på viss ödmjukhet från AI-n (jag skämtar för guds skull, den är en maskin!!!), den sa att ”människor kan vara kreativa på sätt som går bortom logik eller rationalitet – något som kan vara svårt att fånga i algoritmiska system”. Den tillade: ”Människans kreativitet drivs ofta av ett djupare syfte eller intention – att uttrycka något personligt, att kommunicera en idé eller att påverka andra på ett emotionellt plan. AI:s kreativitet är i grunden instrumentell, vilket innebär att den saknar ett medvetet syfte bakom skapandet”.

Ingen idé att skriva någon fantasyroman än om den ”intelligensen”, m a o, och svaret i hyggefrågan i går stärkte känslan av att ChatGPT-n babblar på om sånt den inte kan. På tråkig byråkratsvenska. Nu ska inte bloggen hemfalla åt samtal med ”en AI”, men jag ställde en fråga till, nämligen om varför Sveriges radio kallar allt ”återutsändningar” som tidigare hette ”repriser”, vad är skillnaden på begreppen? Svaret var långt, men – som ofta – fanns en sammanfattning, nämligen:

Återutsändning: Betonar själva handlingen att programmet sänds igen på ett nytt tillfälle, utan att nödvändigtvis göra någon större åtskillnad i innehållet.

Repris: Äldre och mer traditionellt begrepp som ibland kan ge intrycket av att programmet är en återupprepning från ett specifikt sändningstillfälle, ofta på begäran av publiken. 

Därefter kom en sammanfattning av sammanfattningen (så att vi fattar):

Så även om båda termerna handlar om att sända något igen, kan ordvalet återspegla en mer neutral eller teknisk beskrivning av återkommande sändningar ("återutsändning") kontra en mer traditionell uppfattning om att programmet sänds på nytt för en specifik anledning ("repris").

Som sagt, ett lufttugg som låter likt de släktingar som under årens lopp suttit i fåtöljer och glatt omgivningen med sina outsägligt klyftiga utläggningar utan substans.

PS Den är inget vidare på prepositioner, det heter "vid ett tillfälle" och "av en anledning"