Personen i fråga använde också ett ganska kort i-ljud, så det lät som skippa. På skippa rättvisa och skipa densamma är det stor skillnad. Som vid de flesta såna här upptäckter googlar jag: i detta fall ”skippa rättvisa” och ser att det finns en hel del träffar. I många tidningar har det skippats rättvisa under årens lopp. Det här kan vara fall av dyslexi, men om en reporter är drabbad bör någon kollega läsa igenom dennes texter innan de åker ut för publicering.
Men vet ni vad, sånt här anses taskigt, och vi andra vet ju att det är skipas som rättvisan gör (i bästa fall) så det är bara att skita i den sortens felskrivningar (tycker måmga). Det är en dyster sanning som ger dåliga vibbar som i sig leder vidare till de enda ”vibbar” jag känt till. De tre stora svenska ordböckerna ger en samstämmig bild av innebörden: ”vanligen plur. (antydd) signal som visar viss attityd eller stämning”.
Vibbarna har funnits länge och kommer förstås från engelska (vibrations). Men nu tycks även en ”vibe” ha dykt upp, släkt med de gamla vibbarna men med ny användning, på nåt sätt. I mitten av 2023 frågade en person Språktidningen vad ”en vibe” är och fick svaret:
Att vara en vibe (till exempel she is a vibe) är något mycket positivt. Uttrycket betyder ungefär att någon är autentisk och har en god aura – helt enkelt någon man vill tillbringa tid med och lära känna bättre. Uttrycket kan även användas för att beskriva en mycket trevlig och uppskattad plats eller sak: Nairobi is a whole vibe och Chopped cheese is a vibe.
Så var det med vibbarna. Bäst har man införlivat dem i sitt tal så dyker de upp och har blivit en vibe. Eller nåt. Det är inte så lätt att förutom det egna språket handskas med olika stilar – slang och diverse sociolekter – från det andra språk som påverkar oss mest.
Ett citat nånstans ifrån passar här: ”det är ett arbete som är finkänsligt”.
