söndag 8 december 2024

Varför måste det centrum som heter ”nav” nu kallas ”hubb”?

Många lånade begrepp och ord är sen länge ”etablerade” och används utan att folk blinkar: gårdagens ”kicka in” är ett av dem. ”Hubb”, hör man också ofta nämnas. Det finner man enbart i en av våra tre stora ordböcker, SO (2021). Med just den stavningen, två B. Engelska ”hub” är, skriver en etymologisk ordbok, av osäkert ursprung, men har använts sen mitten av 1600-talet.

Det intressanta i kråksången uppstår om man begagnar sig av det rätt så ofullständiga översättningsverktyget, Google Translate, och som svensk översättning får ”nav”. Min halvsekelgamla engelsk-svenska ordbok ger för ”hub” ordet ”hjulnav” samt lägger till en exempelmening (amerikansk engelska, förtydligas det): ”the hub of the universe”, som avsåg staden Boston (här läggs för säkerhets skull till: ”skämtsamt”).

Svenska SO ger två exempel på nav där ”hubb” likaså kan användas, flygnav och nätverksnav. Förlåt en gammal människa, men vad är det för mening med att ersätta det korta ordet ”nav”, centrum i något, med ”hubb”, som förresten i de flesta fall skrivs som det lika korta engelska ”hub”? Förutom ordet "nav" har man på svenska sedan urminnes tider använt ”knutpunkt”, som också beskriver en central historia.

Fråga folk från Hallsberg, orten som på sajten Naturkartan bl a skildras så här: ”en viktig knutpunkt i Sverige, särskilt känt för sin järnvägsstation där många tåglinjer korsas”. Den kända Hallsbergshubben”, m a o. Det här moderna språkliga beteendet är ju inte ens att gå över ån efter vatten!

Och visst, ja! Gårdagens problem om hur man uttryckt ”prata/snacka upp” på svenska, tog en timme på sig, sen kickade svaret in! ”Prisa”, kunde man säga, och även ”lovprisa”. Eller ”höja upp/höja till skyarna” och ett ord med franskt (!) ursprung, ”haussa”. För denna försvenskning av verbet ger SAOL förutom ”driva upp priser eller kurser”, även ”driva upp förväntningar på, över­drivet berömma”. Franska ”hausse” stammar från latinska ”altus” med betydelsen ”hög”.