![]() |
Radio som alldeles säkert var "extern från datorn". Bild av Hihiman, Wikipedia |
Nej, man är inte anpassningsbar och vill inte att något som är användbart ska ändras stup i kvarten. För några år sen kallades människor med sådan inställning förändringsobenägna, men heter säkert något ballare i dag. Det går att strunta högaktningsfullt i. Finns det f ö något mer tragiskt än unga människor som tycker att den sortens äldre är tragiska? Det kan hända att gamlingarna anser sina liv fullödiga, till skillnad från dagens fulödsliga. (Jamen förlåt då!)
Som bloggens alla läsare (fem, sex, sju pers) känner till beskrivs inte bara ordens och meningarnas yttre på denna plats. Det yttre är förhärskande på alla plan, men här går vi på djupet. Det finns exempelvis yttranden som visserligen verkar betyda något, men som förlänar en slags tidsresenärskänsla till den mognare högkostnadsbefolkningen.
Delar av min hjärna sitter kvar i alla de decennier som genomlevts och ibland kan vissa utsagor snarare nå den 1970-talsmänniska som var jag. Hör här vad en man nyligen sa i vad som är mångas favoritradioprogram Ring P1: ”Jag har en radioapparat som är extern från datorn”. Det känns som baklänges-science-fiction om den alerte förstår? Radioapparat extern från datorn, jo, man tackar.
Liknande meningar hörs varje dag och skulle följaktligen kunna skapa en jätterolig film som man fraktar tillbaka till 70-talet, visar i dåtidens biosalonger och får folk att skratta ihjäl sig åt. Det dräller in såna här fina one-liners för den filmen. En i morse löd: ”Fartyg som är ute och gör en aktivitet, vad gör man då?” (Frågan riktades till Kustbevakningen.)
Intressant formulering: Vad gör man om fartyg är ute och gör en aktivitet? Kröker man bara den där einsteinska rumtiden lite till så ska nog filmen kunna visas. På bio, externt från datorn.