Om ryska kvinnan men f a ryske presidenten finns saker att säga

Ryske mannen

I en underrubrik står att ”tålamodet med den ryska presidenten verkar ha tagit slut”. Sbråkbloggaren som ofta sitter fast i textens yta tänker: ”Hm, ryska presidenten och Ryska posten”. Som vanligt kolliderar man med skrivregler från anno dazumal som piskats in i ens ryggmärg. Den ”ryska presidenten” har nog skrivits av en redigerare i tidsnöd (inte redigerarens fel utan samtidens): ”snabbt ut med artikeln!” Inne i den står på flera ställen ”ryske presidenten”, vilket man fick lära sig förr att det hette. 

Än så länge kan man vända sig med spörsmål till Språkrådets ”Frågelådan i svenska”. Eller avsnittet ”Ska adjektivet sluta med a eller e?” på Evas språkblogg. Ujujuj, vad det finns mycket att säga i frågan! Eva (Sahlström) skriver så här: ”Skriver du Bästa kund eller Bäste kund när du in­leder ett mejl till dina kunder? Vilken form ska du välja om du vill skriva köns­neutralt? Ja, känner du dig brydd är du inte ensam”.

Och vidare beskriver hon sin egen ”historia” i detta sammanhang: 

För egen del föl­jer jag regeln jag någon gång lärt mig att e-form är vikt åt indi­vider av man­ligt kön – den långe mannen – medan a-form används vid kvinn­ligt kön eller när könet är okänt – den långa kvinnan, den långa per­sonen. Van­ligt idag är också att använda a-formen genom­gående /…/

Äh, jag snor lite till ur Evas text om den här s k sexusböjningen:

Ryska kvinnan

Många upp­lever idag de köns­specifika ändel­serna som otids­enliga, men vill man skriva köns­neutralt är pro­blemet att ingen av form­erna är en­tydigt köns­neutral. Alla tycker till exempel inte att a-formen kan an­vändas om män och en del an­ser att e-formen är den köns­neutrala. 

Knepigt, alltså. Hon hänvisar till Språk­rådets rekommen­dation som hon beskriver ”för­siktigt oklar om vilken form man ska använda”. Eftersom Evas text är från 2018 kan det vara andra bud nu, en tid när det går undan på alla områden. Frågelådan skriver att a-formen blir allt vanligare. Jag kan nog inte klaga på ”ryska presidenten” (jo, det kan jag – i många fler avseenden förutom adjektivböjningen), men skulle själv välja "ryske".

Sakkunskapen säger alltså att a-formen börjar gå mot att bli den könsneutrala, att a- respektive e-slut på adjektiven ändå kan variera, samt att endera av de två formerna kan väljas av stilistiska skäl. Men ännu bör man inte använda e-formen för kvinnor: lille Elsa, den dumme Sara.