När det kommer nya skurar vill man gärna skriva om dem, för att kunna användas androm till varnagel. Häromdagen kom ett mejl från sajten tv.nu, som är ”en svensk tv-guide som startade 1999 och ingår i Schibsted-koncernen. Den har med åren utökats med en streamning-guide” (ur Wikipedia som skriver streamning, mer om det en annan gång).
Mejlet hade rubriken ”5 bra filmer som snart plockas ned!” Javisst, det plockas hit och dit så kör i vind, tyckte jag först. Men under rubriken följde texten ”Vi har plockat ut fem riktigt bra filmer som plockas bort närmsta veckorna”. Och då kanske en Sbråk-läsare förstår ens upprepade irritation.
Det gör som sagt inte alla. Men så finns det de som är rent förbålt oskuldsfulla när det gäller språket. Så exempelvis informanten L som har höga tankar om konstellationen människa och språk. Vi talade om ett av dessa lurendrejerier i vilka skurkar ger sig på oskyldiga, ofta äldre, för att skrämma dem till att ”gå in” i sina internetbanker och öppna vägen för stöld.
I ett skrivet skrämselmeddelande använde bovarna ordet ”våran” och det stod något i stil med att ”det framgår av våran kontroll att…” (exemplet hittade jag på, det är ordformen ”våran” det gäller!!!) Den oskyldige L sa att bara användandet av en sådan talspråklig variant borde få människor att reagera och inse att en bluff är på gång.
Skriver man ”våran egna” i Google får man många träffar för det som egentligen (än så länge?) heter ”vår egen”. Inga träffar från mediehåll dock: glädjande. Från 2013 (måste ta reda på varför det året utmärker sig) finns ett antal ”våran egna” i dagstidningsdatabasen, men de kommer inte heller där från redaktionellt håll utan allmänheten som gratulerar något barn, prisar ”våran egna” mataffär eller liknande.
Att folk skriver talspråk i såna sammanhang är inte upprörande, men hur många medborgare skulle i ordet ”våran” i ett mejl eller sms se det som bevis på att det är ”nå' tjyv- och rackarspel me' brevet” (meningen snodd ur den käcka låten Albin och Pia av Owe Thörnqvist).
