DIY, en förkortning av begreppet do-it-yourself eller gör-det-själv, är ett uttryck som eskalerat i användning i Sverige på senare år, skriver Johanna Lagerfors i Göteborgs-Posten (2014). Där står även att fenomenet startade i 1950-talets USA. Och nån annanstans skriver någon att det kom till europeiska trakter på 1980-talet. Jag har aldrig använt det eftersom ”gör-det-själv” varit det självklara att säga – även om det kanske är ett översättningslån. Och känner man behov av att förkorta det ligger väl GDS närmare till hands? Det är svårt att låta bli svordomar när man vill förklara vreden över att det inte räcker med engelska ord och uttryck – vi tar även över eventuella förkortningar? Va?
I början kopplades DIY uppenbarligen mest till musik (orkar inte specialkolla saken) men från det magiska året 2013 vräktes gör-det-självet ut över tidningssidorna (KB:s register). Det finns ett annat uttryck av liknande art, men som använts på svenska under längre tid, och det är self-made, vanligen i kombinationen self-made man. Till ens förvåning skriver SAOB om ordet redan 1967. Beläggen ligger ännu längre bort i historien, i 1900-talets början.
Engelska Wikipedia kan visa på (naturligtvis!) ännu äldre skriftliga belägg för self-made men: det första dokumentet med beteckningen är från 1650. Frasen "self-made man", skriver W vidare, finns i såväl amerikanska som brittiska tidskrifter på 1820-talet. Den självgjorde (egengjorde?) mannen (nån självgjord kvinna har ännu inte sett dagens ljus) kunde på svenska, mer könsneutralt, uttryckas som att man är ”sin egen lyckas smed”.
Slutligen, och förresten: att kalla DIY för svenska GDS, skulle kunna ha sina sidor. I sökandet efter eventuellt annat med samma förkortning hittar man det GDS som står för Geriatric Depression Scale, vilket skulle bli detsamma på svenska: Geriatrisk depressions-skala. Men användbart vore det för den åldring som dyker ner i vårt tids fula svenska. Nog för att den kan drabbas av geriatrisk depression alltid.
