Ändras alltså inte svenskans ”struktur” av det engelska filter som lagts över så många av våra ord de senaste decennierna? (här fortsätter gårdagens malande).
Några uttryck jag känner ett horn i sidan till är: "jag är i chock, hon är i sorg, han är i förnekelse".
Kan nog svära på att de är moderna tillknölanden efter engelsk förebild. Ty i det språket är man ”in chock” och ”in denial”. (Sorgen är jag lite osäker på vad gäller engelska, men jag ser i svenska ibland att någon "är i sorg" och det kan ha tillkommit som en bieffekt (sidoeffekt, som nutiden säger efter att ha överstt side effect)).
Inget av dessa tre uttryck finns med i Norstedts Svenskt språkbruk (2003) som ersätter den äldre Svensk handordbok. De båda tar/har tagit upp språkliga konstruktioner i svenska.
I detta land kan man vara "chockad" (eller "chockerad", vilket har en annan innebörd), man "sörjer" och man ”förnekar faktum/det som hänt” och liknande.
Att ”VARA i chock, sorg, förnekelse, ilska, smärta” m fl – så heter det väl inte? Snart kommer ännu fler att kopieras på samma vis och folk kommer att "vara i ilska" och "vara i smärta".
(Liknande används i vissa fall, men då brukar något bestämningsord finnas med: "han gjorde det i ren ilska" eller "i ilskan". I dessa sammanhang används ofta "av": man kan vara "röd av ilska, grön av avund" eller "förlamad av sorg".)
Såna där små miniövertaganden från engelska märks inte så lätt och snart sitter en helt annan svenska där och låter blek, urvattnad eller bara väldigt märklig och diffus.
Om inte det här är att peta på strukturer heter jag morfar Ginko.
Googlar man denne morfar kan det bl a komma upp en träff på Flaskback under rubriken ”ord och uttryck som används av den äldre generationen”.
Och jadå, som representant för den äldre generationen förstår jag att man inte bör använda 50-250 år gamla ord och fraser helt ohämmat.
Men jag är inte i förnekelse av detta faktum. Språkfolket däremot är i så stark förnekelse att de den dag då språket rämnar blir i chock. Yggdrail kommer att skaka, Fenrisulven bli förbannad och, som Valan säger i sin spådom:* "Då kommer dunklets drake flygande."
torsdag 22 februari 2018
onsdag 21 februari 2018
Egenfavorit i repris
Många som arbetar med språk tycks vara ense om att engelskans påverkan inte är något att bry sig om. Allehanda språkvetare berättar gärna om hur det varit i gångna tider. För Sveriges del, omtalar dessa mångkunniga, har detta t ex gällt när vi fick in mycket tyska under Hansatiden. Under 1600- och 1700-talen blev fransk kultur poppis i de högre klasserna och då började salonger och följetonger* och schäslonger strömma in. Såna finheter sprider sig snabbt till andra samhällsklasser som gärna vill stajla lite med det nyaste från tongivande länder.
I dag är det en annan femma. Digital teknik sprider nymodigheterna fortare än kvickt. Hur kan det komma sig då att fackfolk sitter och jämför Hansatid och kulturer som existerade för 300-400 år sedan med dagens totalinvasiva språkattack?
En populär tidskrift som handlar om just språk hade en chefredaktör som propagerade för de nyss nämnda teorierna: sådan här påverkan har alltid funnits och det är bara bra och utgör ingen fara för andra språk.
Nu finns där en ny chefredaktör som går i samma fotspår. Denne skriver på ett ställe att när normanderna invaderade England 1066 (den där sifferkombinationen man brukar ha som dörr- eller bankkod, ni vet) förde de med sig en massa franska lånord. Och engelskan, se på tusan, förändrades inte av det! Liknelsen drogs eftersom vissa språkväktare i Kanada numera fruktar att franskan ska käkas upp av engelska.
🍁🍁🍁🍁🍁🍁🍁🍁
Jag vet inget om den språkliga situationen i Kanada. Vad jag däremot vet är att tidigare språkpåverkan här och där – som normandernas på engelsmännen 1066 – inte direkt är densamma som dagens språkomvandling. I västvärlden får de flesta språk sitt utseende (vilket också kan innebära betydelse) ändrat i grunden.
Språkvetares (jag har aldrig läst en enda med annan åsikt) övertygelse är att svenskans, liksom x antal andra språks strukturer, inte förändras nämnvärt av det engelska inflytandet.
Snicksnack. I morgon blir det lite om såna strukturomvandlingar…
I dag är det en annan femma. Digital teknik sprider nymodigheterna fortare än kvickt. Hur kan det komma sig då att fackfolk sitter och jämför Hansatid och kulturer som existerade för 300-400 år sedan med dagens totalinvasiva språkattack?
En populär tidskrift som handlar om just språk hade en chefredaktör som propagerade för de nyss nämnda teorierna: sådan här påverkan har alltid funnits och det är bara bra och utgör ingen fara för andra språk.
Nu finns där en ny chefredaktör som går i samma fotspår. Denne skriver på ett ställe att när normanderna invaderade England 1066 (den där sifferkombinationen man brukar ha som dörr- eller bankkod, ni vet) förde de med sig en massa franska lånord. Och engelskan, se på tusan, förändrades inte av det! Liknelsen drogs eftersom vissa språkväktare i Kanada numera fruktar att franskan ska käkas upp av engelska.
🍁🍁🍁🍁🍁🍁🍁🍁
Jag vet inget om den språkliga situationen i Kanada. Vad jag däremot vet är att tidigare språkpåverkan här och där – som normandernas på engelsmännen 1066 – inte direkt är densamma som dagens språkomvandling. I västvärlden får de flesta språk sitt utseende (vilket också kan innebära betydelse) ändrat i grunden.
Språkvetares (jag har aldrig läst en enda med annan åsikt) övertygelse är att svenskans, liksom x antal andra språks strukturer, inte förändras nämnvärt av det engelska inflytandet.
Snicksnack. I morgon blir det lite om såna strukturomvandlingar…
* Eller "följetänger" som man kan se folk skriva utan att deras avsikt är skämtsam!
tisdag 20 februari 2018
Och här var det nya grepp!
Nu ska det klagas på inflytande från engelska, hör och häpna!
”Det blir väl eftermiddags-ish”, sa tjejen i radion när hon angav en tidpunkt. Nu var hon en privatperson och på dem brukar jag inte klaga. Men det är alltid bra att veta vad folk säger så där i största allmänhet.
Hon har snott det engelska uttrycket -ish som vanligen brukar användas i talspråk efter klockslag: ”Let’s meet at, well, let’s say four-ish”.
Här i landet har vi redan ett exakt likadant sätt att uttrycka det hela på: ”Vi kan väl ses vid fyra-tiden, runt fyra, fyra sisådär” – ja, det finns säkert fler sätt.
”Han kommer från pengar”, hörde jag också häromdan. Såna uttryck tar folk gärna efter för att det låter häftigt. De menar det mer simpla (?) ”han har det bra ställt, han kommer från en förmögen/rik/välbeställd familj" och jag vet inte allt.
Engelsktalande däremot har ingen aning om hur balla de låter när de säger ”he comes from money”
💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰
Samma med det jädrans ”växla upp” som människor, organisationer och företag ägnar sig åt numera. Här i landet kan man växla (in) pengar. Nu är det ”gear up” för hela slanten. Vi har använt uttrycket: ”lägga i en högre växel” såväl konkret (i en bil) som bildligt (skynda sig eller liknande).
Tja, det var lite småkrafs i dag, men i morgon ska jag växla upp, lita på det.
”Det blir väl eftermiddags-ish”, sa tjejen i radion när hon angav en tidpunkt. Nu var hon en privatperson och på dem brukar jag inte klaga. Men det är alltid bra att veta vad folk säger så där i största allmänhet.
Hon har snott det engelska uttrycket -ish som vanligen brukar användas i talspråk efter klockslag: ”Let’s meet at, well, let’s say four-ish”.
Här i landet har vi redan ett exakt likadant sätt att uttrycka det hela på: ”Vi kan väl ses vid fyra-tiden, runt fyra, fyra sisådär” – ja, det finns säkert fler sätt.
”Han kommer från pengar”, hörde jag också häromdan. Såna uttryck tar folk gärna efter för att det låter häftigt. De menar det mer simpla (?) ”han har det bra ställt, han kommer från en förmögen/rik/välbeställd familj" och jag vet inte allt.
Engelsktalande däremot har ingen aning om hur balla de låter när de säger ”he comes from money”
💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰💰
Samma med det jädrans ”växla upp” som människor, organisationer och företag ägnar sig åt numera. Här i landet kan man växla (in) pengar. Nu är det ”gear up” för hela slanten. Vi har använt uttrycket: ”lägga i en högre växel” såväl konkret (i en bil) som bildligt (skynda sig eller liknande).
Tja, det var lite småkrafs i dag, men i morgon ska jag växla upp, lita på det.
måndag 19 februari 2018
en måls-ägare är inte en mål-sägare!
Nu en kommentar om uttal och böjning av ord. Exemplen är hämtade från ett allvarligt sammanhang, en rättegång mot en brottsling. Språket bör naturligtvis vara klart och tydligt vid de flesta tillfällen, men i såna här fall känns det extra viktigt.
Nu hörde jag en dagstidnings ”pratande” reporter som intervjuade ett ”målsäjjandebiträde” samt ställde frågor om de ”målsäjjande”. Ordet uttalas med g och inte j vilket beror på att det heter måls-ägande och inte mål-sägande.
Nu råkade även målsäjjandebiträdet självt kalla de målsägande målsäganden i plural. Det måste vara ett enstaka misstag. Biträdet borde veta att det heter ”målsägande” i flertal, som är fallet med ”sökande” och ”boende” (när man avser personer).
Däremot heter det ”boenden” (som i äldreboenden), ”åtaganden” och ärenden.
Jag är inte helt säker men antar att regeln är nåt i stil med att om det handlar om personer, så blir pluralen samma som singularen, är det företeelser eller skeenden (!) så bildar man plural med n.
Det skulle bli lättare för allmänheten om medier och specialister behärskade det språk som används inom deras områden.
Jädraremej. Vem ska man annars lita på?
Nu hörde jag en dagstidnings ”pratande” reporter som intervjuade ett ”målsäjjandebiträde” samt ställde frågor om de ”målsäjjande”. Ordet uttalas med g och inte j vilket beror på att det heter måls-ägande och inte mål-sägande.
Nu råkade även målsäjjandebiträdet självt kalla de målsägande målsäganden i plural. Det måste vara ett enstaka misstag. Biträdet borde veta att det heter ”målsägande” i flertal, som är fallet med ”sökande” och ”boende” (när man avser personer).
Däremot heter det ”boenden” (som i äldreboenden), ”åtaganden” och ärenden.
Jag är inte helt säker men antar att regeln är nåt i stil med att om det handlar om personer, så blir pluralen samma som singularen, är det företeelser eller skeenden (!) så bildar man plural med n.
Det skulle bli lättare för allmänheten om medier och specialister behärskade det språk som används inom deras områden.
Jädraremej. Vem ska man annars lita på?
söndag 18 februari 2018
Är Jane Fonda väl bibehållen, välaktad eller ordentlig?
Jane Fonda är en äldre dam som är välhållen, sa stajlisten i radion.
Ja, det låter väl bra, men vad betyder det? Och jag till att googla. Det visar sig drälla av "välhållna" villor, skogar, båtar – ja, och så Jane Fonda, då. 🏡, 🌳🌳🌳, 🚢 och 👩
Men är det välhållna de är? Heter det så? Säger man så? Har man sagt så? Vad osäker jag blir! Brukar det inte heta väl bibehållen?
Jag slår i de ordböcker jag har i min ägo och förutom i en enda lyser ordet välhållen med sin frånvaro.
Välbehållen känner jag till, men enbart SAOL – den senaste – ger välhållen. Det betyder ”välaktad”, står det. På nätet (nånstans) sägs det innebära ”ordentlig”. Och NE har med det, men det får jag inte läsa eftersom jag inte betalat för NE.
Antagligen har ordet översatts från engelska ”well kept”. I vilket fall som helst får det väl åka in på listan över alla ord som börjar kännas allmänsvajiga. Orsakerna till det kan vara många:
Jag har helt rätt i att språket blivit diffusare.
Jag har fel samt är för gammal för att kunna tänka.
Jag skriver en blogg som gör mig överobservant - überobservant, skulle somliga säga i ett plötsligt anfall av tysk påverkan - och till något av ett miffo, som det så vackert heter.
Det är bara att kryssa i den ruta som passar.
Ja, det låter väl bra, men vad betyder det? Och jag till att googla. Det visar sig drälla av "välhållna" villor, skogar, båtar – ja, och så Jane Fonda, då. 🏡, 🌳🌳🌳, 🚢 och 👩
Men är det välhållna de är? Heter det så? Säger man så? Har man sagt så? Vad osäker jag blir! Brukar det inte heta väl bibehållen?
Jag slår i de ordböcker jag har i min ägo och förutom i en enda lyser ordet välhållen med sin frånvaro.
Välbehållen känner jag till, men enbart SAOL – den senaste – ger välhållen. Det betyder ”välaktad”, står det. På nätet (nånstans) sägs det innebära ”ordentlig”. Och NE har med det, men det får jag inte läsa eftersom jag inte betalat för NE.
Antagligen har ordet översatts från engelska ”well kept”. I vilket fall som helst får det väl åka in på listan över alla ord som börjar kännas allmänsvajiga. Orsakerna till det kan vara många:
Jag har helt rätt i att språket blivit diffusare.
Jag har fel samt är för gammal för att kunna tänka.
Jag skriver en blogg som gör mig överobservant - überobservant, skulle somliga säga i ett plötsligt anfall av tysk påverkan - och till något av ett miffo, som det så vackert heter.
Det är bara att kryssa i den ruta som passar.
lördag 17 februari 2018
Glatt som i platt
Med hänvisning till gårdagens inlägg fortsätter klagandet över hur det myckna medieanvändandet manglar ut språket till ett ofattbart glatt sådant. Glatt som i platt och utan motstånd.
Vad gäller framgångar inom såväl musik som sport tycks det gängse uttrycket för glädje vara att ”det är sjukt jävla kul”. Många är även ”i chock” över att allt är så sjukt kul och bra.
Behöver nutidssvensken synonymer till sjukstugeterminologin så kommer gärna ord som ”magisk” och ”episk”.
Vårt gamla ord magisk har därvid förlorat sin innebörd av ”övernaturlig” och ”förtrollande”, alltså det som hade med riktig (!) magi att göra. 🎩
Naturligtvis är förstärkningsord bekanta för mig. De kommer och de går. För tillfället får man vänja sig av med att kalla det magiskt som man anser vara magiskt. Det går ju inte att säga ”magiskt tänkande” till folk, då tror de att man menar ”skitbra” tänkande eller kanske ett ”sjukt jävla bra” tänkande.
Men jag är så mild: sno mina ord, bara, så börjar jag använda deras synonymer.
PS Det händer mycket ”magiskt” och ”episkt” under innevarande OS-period. Jag antar att man menar ”övernaturliga” och ”berättande” insatser.
Vad gäller framgångar inom såväl musik som sport tycks det gängse uttrycket för glädje vara att ”det är sjukt jävla kul”. Många är även ”i chock” över att allt är så sjukt kul och bra.
Behöver nutidssvensken synonymer till sjukstugeterminologin så kommer gärna ord som ”magisk” och ”episk”.
Vårt gamla ord magisk har därvid förlorat sin innebörd av ”övernaturlig” och ”förtrollande”, alltså det som hade med riktig (!) magi att göra. 🎩
Naturligtvis är förstärkningsord bekanta för mig. De kommer och de går. För tillfället får man vänja sig av med att kalla det magiskt som man anser vara magiskt. Det går ju inte att säga ”magiskt tänkande” till folk, då tror de att man menar ”skitbra” tänkande eller kanske ett ”sjukt jävla bra” tänkande.
Men jag är så mild: sno mina ord, bara, så börjar jag använda deras synonymer.
PS Det händer mycket ”magiskt” och ”episkt” under innevarande OS-period. Jag antar att man menar ”övernaturliga” och ”berättande” insatser.
fredag 16 februari 2018
Medieskadad medmänsklighet
"Hur känns det?” Frågan hörs ständigt i etern och på andra håll där frågor ställs.
Ofta gäller det allvarliga händelser och folk beskriver sina känslor så gott de orkar och kan. Svaren verkar sällan räcka, för otåligt och obönhörligt upprepar journalister med emfas: ”Jamen hur KÄNNS det?”
Nyligen, det gällde en hemsk historia och det hade gått en tid sedan dess, yttrade reportern: "Hur påverkade detta dig där och då?". I vanlig ordning var inte svaret "bra" nog. Frågan upprepades: ”Hur påverkade det dig där och då” och jag började undra över varför några få och ytterst vanliga ord kan reta en radiolyssnare till vansinne.
Ofta gäller det allvarliga händelser och folk beskriver sina känslor så gott de orkar och kan. Svaren verkar sällan räcka, för otåligt och obönhörligt upprepar journalister med emfas: ”Jamen hur KÄNNS det?”
Nyligen, det gällde en hemsk historia och det hade gått en tid sedan dess, yttrade reportern: "Hur påverkade detta dig där och då?". I vanlig ordning var inte svaret "bra" nog. Frågan upprepades: ”Hur påverkade det dig där och då” och jag började undra över varför några få och ytterst vanliga ord kan reta en radiolyssnare till vansinne.
Där och då.
Det går givetvis att följa upp såna här frågor. ”Hur har du påverkats i detalj under all tid som gått sedan händelsen?” och ”Hur tror du att den kommer att påverka dig i framtiden?
Det går givetvis att följa upp såna här frågor. ”Hur har du påverkats i detalj under all tid som gått sedan händelsen?” och ”Hur tror du att den kommer att påverka dig i framtiden?
Deltar vi i en pjäs där hungern efter snaskiga detaljer ("information") överskuggar det rent mänskliga? Vi verkar mer eller mindre, och kanske mot vår vilja, ryckas med i ett språkligt och bildmässigt lystet beteende.
Samtidigt beskriver sig människor gärna som empatiska och förstående. Dock verkar empatin mest vilja stå och gråta i folksamlingar bland tända ljus för det ena och det andra. 🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯
Sen åker bildbevisen av manifestationerna ut på såväl gamla som sociala medier så att välviljan och medmänsklighetsbeteendet kan ses av hela världen.
Samtidigt beskriver sig människor gärna som empatiska och förstående. Dock verkar empatin mest vilja stå och gråta i folksamlingar bland tända ljus för det ena och det andra. 🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯🕯
Sen åker bildbevisen av manifestationerna ut på såväl gamla som sociala medier så att välviljan och medmänsklighetsbeteendet kan ses av hela världen.
Jag syns, alltså finns jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)