Minns någon M A Numminens glada låt som handlar om resiliens?

Hos yngre ligger engelskan ofta mycket nära – eller har tagit över till nästan hälften. Detsamma gäller de många människor som ”jobbar på engelska”. En intervjuad person (radion) sa att man (i ett annat land, med andra kostvanor, eller nåt) hade ”öh, vad heter det, life expectancy...?” Programledaren översatte: ”förväntad livslängd”. Den svensksvensk som intervjuades sa: "Ja just det, så heter det, ja!”

Allt fler uppvisar olika grad av dylik påverkan. Vanligt är också att man översätter sig själv till endera språket: man använder samtidigt glosor ur såväl svenska som engelska. I samband med nyheten om en nationell kommitté (Blue Shield Sweden) som ska skydda kulturarv i händelser av krig och naturkatastrofer, talade en av de sakkunniga om vikten av att i sådana lägen ”upprätthålla motståndskraft, resiliens”.

Det uttalades som resilians, vilket jag själv trodde att det hette eftersom det stavas ”resiliance*”. Vilket också var fel! Det var förstås ens franska uttal som ledde fel (nej, här kans ingen franska…) Engelska "resilience", lär ursprungligen betyda ”elasticitet”. I min gamla engelsk-svenska ordbok ges även varianten ”återstudsande” och SAOL har ”förmåga att återhämta sig”. Återigen har en konkret betydelse (”som en boll kommer jag tillbaks till dig”, som M A Numminenen sjunger i sin hitlåt) trätt över gränsen till det bildliga språklandet.

Det blir tröttsamt med alla dessa exempel, imorgon ska det handla om svenska svenskars svårigheter med den vanliga del av modersmålet som är äldre än tjugo år eller så.

* Slutar f ö inte fler engelska ord på -ance än -ence?

Sbråkmakaren gör ett fåfängt försök att visualisera klet och smet

Det når in i folkdjupet, det nya språket. Jodå, så har det alltid varit sen människan började prata. Men sällan har det väl gått så fort som nu när tekniken pushar (knuffar, som vi sagt) på. En person jag känner som (vi är många) försöker kämpa mot de nya ord som forsar in och där vi redan har synonymer så det räcker, sa sig häromdagen vilja ”visualisera” nåt, vad det nu var.

Engelskans ”visualize” har svenska motsvarigheter som ”åskådlig­göra med bild, ge en bild av; före­ställa sig” (SAOL). Borde det inte ligga närmre till hands att använda något av de uttrycken? Så kan man tänka, men lyssnar man till omgivningen (och även – FASA! – till en själv) så föredrar den ”visualisera”.

Ett annat begrepp på ingång verkar ”smeta av sig” vara. Men inte i sin konkret kladdiga form, som när ”läppstift smetar av sig”. Eller marmelad, olja, färg – vilket klet som helst. Svenskar kan ”smeta ner/på/ut” b l a. Läppstiftet, t ex, kan smetas ut med fingrarna.

Men nu ökar den abstrakta användningen och jag är inte kompetent att bedöma (orkar inte söka…) om detta smetande kommer från engelska ”smear”. Det verkar som (men bara verkar som) om engelskan har varit piggare på att omvandla verklighetsklet till abstrakt dito (och här avses förstås fler jämförbara bildliga uttryck).

Hur som helst reagerade jag på en tidningstext där det stod ”…professorns privata syn /…/ smetar inte nödvändigtvis av sig på teorierna”. Vad skulle man själv ha sagt? ”Färgar av sig?” Och den frasen har egentligen tagit samma väg, från verkliga livet och in i ett bildspråk.

En googling ger fler: ”Turerna kring statssekreteraren PM Nilssons ålfiske och avgång behöver inte ’smeta av sig’ på statsminister Ulf Kristersson”. Men se där har sagespersonen använt citattecken kring smetandet! Märkvärdigtvis finns redan 2009 en text på SVT Nyheter som lyder: ”Och det smetar av sig på omgivningen, till exempel företaget man jobbar på”.

Man vill inte installera rädsla i folk, hellre då ingjuta mod i dem

Min misstanke är att många av bloggens alla (fem?) läsare tror att det överdrivs en hel del på denna plats. Nå. Jag kunde inte bry mig mindre, som svensken säger (I couldn’t care less), utan fortsätter visa på de många förändringar som inte det allvetande språkfolket, eller ens den halvvetande AI-n, tror på.

Det var väl nån i radiolan som sa ”installera rädsla hos någon”, eller så stod det i en blaska. Hm, tänker man förstås, det var då en riktig ordskojare! Men så var icke fallet, det var som vanligt en som översätter utan att (kanske) reflektera över saken. På forumet Flashback hade ”Kyrpator” reagerat och skrev:

I en artikel om avrättningar i Iran i SvD får vi veta av en människorättsaktivist att regimen "använder dödsstraffet för att installera rädsla hos folket och förlänga sin egen överlevnad". Vågar vi gissa att det finns en engelsk förlaga, och att uttrycket "instil fear" användes? "Ingjuta rädsla" brukar vi säga på svenska. Eller "fruktan", om man föredrar det. Eller kanske rentav "injaga skräck".

Titta gärna på den tråden, den fortsätter med någon kommentar ytterligare. Inte blir det bättre om man letar efter vad engelsktalande själva säger/skriver. På flera ställen finns texter som försöker förklara skillnaden (vilket torde innebära att många är osäkra på den):

To instill means to establish something in one's mind over time. You instill feelings, ideas, or attitudes. To install means to put in position (physically or digitally) ready for use. You install programs, equipment, or machinery.

Det tycks alltså vara så att ”install” är vårt ”installera” och ”instill” är vårt ”ingjuta, bibringa”. Och givetvis är det riskabelt att uttala sig tvärsäkert, särskilt om ett annat språk, men så här tycks det vara: Moderna engelsktalande personer, berättar Google, säger ”install fear” fast de antagligen menar ”instill” (med ett eller två l).

Kör i vind för att svenskar börjar översätta engelska och göra halv svenska av, men tänk om vi även börjar använda det som engelska språkproffs (om det finns några) anser vara felaktigt?

En fristajlning som hamnar långt bort från skidbackar och kohagar

Det är konstigt (eller inte) – nästan varje dags inlägg ger associationer som kan användas att göra denna blogg till ​ett perpetuum mobile, alternativt tjatigt evighetsbabbel. Det råkade nämligen bli så att verbet "fristajla" kändes nödvändigt. Skumt, det tycks inte finnas, men Words stavningsprogram verkar känna igen det; ingen röd understrykning!

Men SAOL och SO, båda pigga på engelska uttryck för sina svenska ordböcker, har med ordet ”freestyle”. I SAOL ges två betydelser: dels den freestyle som resten av världen (?) kallade walkman efter ett varumärke, dels ”utförs­åkning på skidor i preparerad backe med pucklar, små hopp­backar m.m”. Och vem skrev om utförsåkning i går?

Men nu skulle här fristajlas med ett annat och vanligare ord: ”mage”. Dock inte den mage som vanligen ropar efter mat, stör oss, ropar efter lugn och ro, etc. Nej, nu gäller det uttrycket ”ha mage att”, som i ”att de har mage att bete sig så illa”. De flesta av oss menar ”ha fräckheten att…” eller motsvarande.

På engelska används ”gut” ofta på liknande vis och avser antingen den verkliga magen eller den bildliga i uttrycket ”have the guts”. Men det betyder något annat än hos oss, t ex ”ha mod/kraft” etc. Här kommer min fristajlande förklaring. På svenska brukar man snarare säga att nån ”har stake” när den uppvisar dådkraft. Varifrån staken kommer ska här vara osagt, är inte helt säker på ett ekivokt ursprung. Det går också att säga att det ”är ruter i någon”. Eller inte.

Hur ramlar man in i sånt här? Jo, i mitt stora och inte helt tillförlitliga arkiv ligger en mening ur en svensk stor blaska: ”Putin hoppas att västvärlden saknar mage att bemöta hans handlingar”. Har letat för att hitta någon som inte har mage, som ”saknar mage”, men hittar bara zebrafisken. Danio rerio tappade den under evolutionens gång. Men korna har fyra.

Nu visade sig texten om Putin ursprungligen vara engelsk, och så här kan det gå då. Därmed inte sagt att det är lätt att översätta: någon använder i hastigheten magen i stället för staken. Ett annat engelskt uttryck, ”gut feeling” motsvarar dock vårt ”magkänsla”.

Det som går utför kan utföras, eller uttryckas, på många olika sätt

Det går undan utför. Bild Nicolai Berntsen, Unsplash

Det är mycket som går utför, inte bara utbildningsväsendet (och vilket liv sen!). Utlandssvenskinformanten A "meddelade sig", som tysken skulle säga på direkt översatt svenska. Tyska ”meldete sich” betyder ”hörde av sig” (el "anmälde sig, rapporterade").

Apropå ”go downhill” (se gårdagens fotnot) kom A nämligen på det tyska idiomatiska uttrycket ” den Bach runtergehen”, ordagrant (att något) ”går nerför bäcken”.

Detta "nedåtgående" handlar om att konkreta saker (som en själv) forslas åt ett visst håll. Det kan även vara vär(l)den, tankar, ”utveckling” och idéer, som  går åt samma håll, nämligen nedåt.

Det är knepigt med såväl konkreta som bildliga rörelser. En som åker "nerför" backen gör nog inte samma sak som den som ”åker utför” trots att det låter rätt lika. ”Utförsåkande” tycks förbehållet dem som står på skidor eller jämförbara åkdon.

Det stod inte länge på förrän A hörde av sig igen, denna gång med adverbet ”bergab” som kan användas såväl konkret (nerför, egentligen ”nerför berget”) som bildligt (”det går utför med skolan”).

Många av de engelska uttrycken – ”go down the toilet/tube/drain”, motsvarar förmodligen våra ”gå åt skogen/fanders/helvete/gå på tok/barka åt skogen”. De nyss nämnda, kanske subjektiva utbrott som vittnar om irritation, kan många av oss ändra till de mildare ”gå utför/gå galet”, om sammanhanget så kräver.

Lätt sätta scenen för sånt som går nedför backen i rasande fart

Som ett brev på posten förr, dyker en debattartikel upp i DN. Den berättar om något som i gårdagens inlägg säkert lät elakt: ”att utbildningar länge har varit rätt så kassa”. Men, som sagt, det är inte skolbarns och studenters fel att de inte får goda grundkunskaper.

Nu till debattartikeln där ingressen lyder: Allt fler unga läser högskoleutbildningar. Dagens studenter är sämre förberedda än tidigare generationer och presterar mediokert. Vilken nytta de sedan gör för samhället är diskutabelt. I två artiklar synar organisationsforskaren Mats Alvesson det svenska kunskapssamhället.

Ja, då kan vi sätta scenen! Nej, nu skojade jag. För inte är väl ”sätta scenen” svenska? Hur går en seriös undervisning/utbildning till väga med de olika slags svenska som nu används? Med sånt kan man sysselsätta sin hjärna. Det moderna lingo vi – men långt från ALLA medborgare – använder är i mångt och mycket översatt från engelska.

En kulturjournalist talade om en nyutkommen roman och sa om författaren: ”Hon sätter scenen så bra”. Man hör engelskan bakom, ”set the scene”. Google finner fort en kommentar på ett forum för rollspel. Någon där reagerade (redan 2009) med orden: ”Men heter det verkligen "sätta scenen" på svenska? Jag vet att man på engelska använder 'set the stage', men direktöversättningen känns lite klumpig”.

Översättningssajten bab.la har en hel radda exempel på vad ”set the scene” kan bli på svenska och beroende på sammanhang: ”bana/bereda väg för, genomföra, beskriva bakgrunden, skapa förutsättningar” och mååånga andra. Nu kompliceras det hela av det liknande uttrycket, ”set the stage” som får svenska översatta varianter som ”dra upp riktlinjer, främja, förbereda, bädda för, iscensätta, kratta manegen”.

Möjligen arbetar den som säger ”sätta scenen” med ett annat ”sätta”, som i ”sätta bollen”. Eller är det rentav samma ”sätta”? Ja, här tog orken slut och det spelar ingen roll: det här tokiga blandspråket rullar på utan att man står en chans. ”Stand a chance” betyder ”ha en chans” – ta tillfället i akt att ligga före i vår språkliga utveckling!


Fotnot
Lustigt nog skriver debattartikelförfattaren: ”Tyvärr är högskoleutbildning ingen garanti för förbättrad tankeförmåga och det tycks gå nedför backen ifråga om effekter”. Säger svenskar ”gå nedför backen”? På engelska finns ”go downhill” som betyder ”försämras, gå nedför, förfalla”.

När det konkreta ordet förvandlas till ett abstrakt och tvärtom

För att nu (högst tillfälligt, förmodligen) avsluta diskussionen om konstgjord kontra mänsklig intelligens, måste än en gång sägas att stavningen av ord blivit till ett mindre problem. Felstavade ord tar mycket riktigt en del stavningsprogram hand om. Det som nu är mer påtagligt i de flesta medier är utbildade journalisters okunskap vad gäller ords innebörd, svårigheter att få satser och meningar att bli logiska mmm (med mycket mera)!

Och, åter igen, ånyo, det är därmed inte sagt att de som kommunicerar med folket blivit plötsligt dumma i huvudet. Nej, utbildningar har länge varit rätt så kassa, den teknik som folk okritiskt vurmar för har på ett par decennier förslavat många och gjort dem överdrivet säkra på sig själva – i Den Höga Teknikens Namn.

Det finns en mängd förklaringar. Men besynnerligt nog har språkvetare inte några större problem med det språk de får till sig via medier. Talar man med ”vanligt” folk är det allt fler som instämmer i vad vi ”gnällspikar” hävdar. En del anser att vi överdriver, men de ska allt bli varse hur det går, som ens gamla mor sa är man vägrade bära mössa vid kall väderlek.

Sbråk fortsätter ösa på med oroande tendenser: vid ett flertal tillfällen på senare tid har ordet ”finkänslig” använts vid bland annat s k pilliga arbeten som urmakare utför. En annan gång sa någon att en person var ”finkänslig” som helt enkelt var en ”känslig” människa. SAOL ger synonymerna ”hänsyns­full, empatisk”. SAOB som är äldre och ordrikare tar med fler: ”ömtålig, grannlaga, taktfull, hänsynsfull”. Ordet ”finkänslig” betyder alltså INTE det konkreta i att man behandlar något med känsliga fingertoppar, tålamod, petigt arbete eller nåt åt hållet.

Det dräller av andra konkreta företeelser av banala slag som lyfts till något abstrakt. Det nyss använda ”lyfts” t ex. Det lyfts frågor som aldrig förr – då brukade de diskuteras, eller ”tas upp”, som ju duger minst lika bra som att ”lyfta” dem. När folk ska träffas för att diskutera frågor ska de ”sätta sig ner och prata” – kanske om vad de ”står upp för”.

De ska ska även ”lyfta upp frågorna på bordet” och ”stänga dörren” om de dåliga förslagen. Jodå: Det finns sedan länge mängder av detta slags uttryck, men de växer rejält i antal, särskilt i byråkratspråk och sådant som gör sig till.