Språkliga misstag kan också vara roliga. I vissa sammanhang är min humor ganska enkel. Den kan vara ett sätt att fly från det mer schablonliknande språk som används nu för tiden. Lyssna en stund på politiker och lägg märke till att mycket är floskler, det vill jag vara tydlig med (där var en). Ord som tull, tullavgifter, tullplaner har av kända skäl blivit vanligt förekommande, överhuvudtaget allt möjligt på tull-. Det var därför glädjande att se en rubrik som handlade om ”Amsterdams tulpaner”. Men det var bara hög ålder och dålig syn som orsakade felläsningen, artikeln handlade om ”Amazons tullplaner”!
Raskt över till andra människors skojiga meningar och uttryck. En meteorolog stod för denna variant: ”Under söndagen börjar varmluften som hägrat ute på Atlanten leta sig in över landet”. Om inte en varmluft som hägrat och nu börjar leta sig in över landet är ren poesi (eller nåt), så vet jag inte vad.
Ett radioprogram med en historiegubbe som talade gav likaså en skojig touch* och avledande manöver åt de dagliga bistra nyheterna från våra medier. Han talade om ett historiskt skeende som upprepat sig, men ansåg att man kanske ändå inte kunde lägga ”kalkylpapper över detta”. Förmodligen är kalkerpappret numera ute ur bilden som språklig bild av något som kopieras.
Samme man talade också om ”kaninerna på Navarone”. Naturligtvis en vanlig felsägning, men inte mindre kul för det! Fler roligheter ur djurvärlden stod en sportreporter för. Men i sportreportrars surrande bon av lattjolajbanspråk kan man bara vistas tillfälligt, de är kända för makalösa formuleringar som aldrig tar slut. Den här gången var det en match där de ilskna ”motståndarna gav sig på bollen som argstungna bin”.
Man ligger i lä med tulpanerna från Amsterdam. Avslutningen blir en formulering ur det mer samtidsanpassade språket. Här gällde det den nytillträdde påven och i ett radioprogram ställde reportern frågan om ”hur han landade påvejobbet”. Skojigt för en själv, många skulle inte dra på smilbandet åt det sättet att tala.
*franskt uttal (u-et låter som ett mellanting av svenska, korta, o och u). Ordet kom in i vårt språk under sent 1700-tal, säger SAOB. Här i betydelsen ”anstrykning”
