onsdag 13 november 2024

Vårt modersmål: luddigt, suddigt och dimmigt, fast väldigt svängigt

Den språkliga arkeologi jag ägnar tid åt skänker samtidigt en viss självinsikt, jag måste vara korkad. Så här: Ibland är det svårt att avgöra vad som är värst med det språkliga bortnötandet. I denna blogg ryas ofta om mer eller mindre översatta lånord och -begrepp. Likaså skriks här om det moderna politikruk- och byråkratpladdret, d v s frågan lyfter, den här idén flyger, vi måste sätta oss ner och stå upp för saker, göra omtag och göra om samt göra rätt plus miljoner liknande klyschor.

Den skiten går att sucka åt samt bortse från. Värre är det när helt vanliga ord används på ett sätt som gör meddelanden och nyheter luddiga, suddiga och dimmiga. Rubriken hos en morgondrake löd ”Tecken på sväng i Kina – kan få enorma effekter”. Man måste dechiffrera som varande kokobello, se ovan. Vad är egentligen ”tecken på sväng”?

I ingressen står sen ”Klimathotet från Kinas utbyggnad av kolkraftverk kan vara på väg att minska. Mycket tyder på att utsläppsjätten är på väg att passera ’peak utsläpp’ – vilket kan få enorma effekter framöver”. Det går nog att gissa sig till vad som meddelas, men är det svenska?

Vid det nyligt timade valet i USA ojade jag mig över ”svängstater” (på engelska ”swing states”). Följande stycke ur en annan morgondrake (20 okt) visar hur ranglig den nutida svenskan är: ”När presidentvalkampen nu går in i slutspurten fokuserar kandidaterna på dessa ’swing states’ eller ’battleground states’ som de kallas på amerikansk politikerjargong. På svenska skulle man kunna säga svängstater eller slagfältsstater, eller mera korrekt, vågmästarstater.”

Allvarligt talat: Försiggår inte väldigt mycket på fler språk än ett (1) i svenska medier? Kanske följande tre (3): svenska, engelska och jargong (hos diverse olika kretsar i samhället)? Drabbar dessa tankar enbart mig? Det verkar ju faktiskt som om hela omgivande samhället (ett fåtal gamlingar undantagna) inte alls har några problem.

Samma drake (som senast citerades) publicerade även följande rubrik: Överläkare avbröt regionens pressträff: ”Det är helt katastrof”. Det är inte svenska utan borde heta ”det är helt katastrofalt” eller, halvanglifierat, ”det är en total katastrof” (”it is a total disaster”). Nu är den här överläkaren av utländsk härkomst och kan därför ha sagt precis som det står, det vore inte konstigt alls. Språket borde dock hyfsats till –andra lyckades omformulera sig!

Ironiskt nog handlar artikeln om att ett nytt journalsystem vid ett sjukhus varit omöjligt att hantera av olika skäl, bl a för att det var avfattat helt på engelska och att alla som skulle hjälpa till med systemet (de kallades för övrigt ”floorwalkers”) enbart talade engelska. Överläkaren hade rätt som kallade arbetet på avdelningen en katastrof och stormade ut.