Men nu är detta en sbråkblogg, även om andra utvikningar lockar. Tur att man är sin egen chef så ingen stänger av en för alla extrema åsikter man häver ur sig. Som den om att svenska språket visst förändras även på djupet – inte bara på ”ordnivå”.
Ordnivå, förresten, vad ska man säga om utbyte av prefix? Jag förklarar: just idag hördes en person (i God morgon världen, för den som undrar) först använda ordet ”missinformation” för att strax därpå korrigera sig själv och säga ”desinformation”. Eftersom detta miss- (på svenska, på engelska mis-) är ganska vanligt numera, på bekostnad av tidigare svenska prefix, kan man undra. Särskilt när användare korrigerar sig själva.
Ordet missinformation finns inte i svenska ordböcker (men väl i Words stavningsprogram, tydligen). Men det är inte bara att byta ut det mot desinformation, för så här säger Wikipedia:
Oavsiktligt felaktig information (eng. misinformation) är oriktig information som sprids utan insikt om att mottagaren blir felunderrättad eller felinformerad. Begreppet skiljer sig från desinformation, som är avsiktligt spridande av felaktig information.
För språkanvändare, vilket väldigt många av oss är på ett eller annat språk, ökar förvirringen i en tid när globaliseringen påståtts föra oss närmare varann än tvärtom. Hellre att världens alla språk fortsätter ha stark förankring än övergå i det gnuggis-språk världen får nu...
Ens värdekonservatism må vara stark, men ändå bryter den lika starkt mot Wikipedias beskrivning av värdekonservatism:
Värdekonservatism är uppfattningen att samhället bör bevara och förstärka en viss etik, eftersom man anser att den är nödvändig för ett gott samhälle. Värdekonservativa identifierar vanligtvis Västvärldens traditionella kristna etik som den vägledande i samhället.
Första meningen stämmer bra på undertecknad, den andra inte riktigt lika bra.
