Tja, vi kunde använda fler ord av vårt språk för att beskriva fenomenet utan att veta hur ett (1) engelskt ord ”täckte” vår längre beskrivning. Tidningen Syres språkspalt, ”En syl i vädret” (30 september 2021), handlar om denne halmgubbe och är skriven av Malin Bergendahl. Hon ger gubbens "historia" och förklarar att den används som "en återkommande figur i samhällsdebatten. Han har nog alltid funnits, men i svenska medier är han belagd sedan 2006".
![]() |
Bild: Polimerek, Wikipedia |
Den första som använde uttrycket halmgubbe var troligen Martin Luther, som tyckte att den romerskkatolska kyrkan argumenterade på ett ohederligt sätt emot honom i en diskussion om hur man bäst borde tjäna Kristus. ”De bygger upp en man av halm som de sedan kan attackera” skrev han.
Hur som helst utbröt en diskussion mellan P och mig om nyttan av att översätta (eller ta över som de är) alla möjliga nya inne- och modeord från (främst) amerikanskan när de ändå kan uttryckas på svenska, om än i fler ord. Vi var inte eniga, olika uppväxter i olika tider och lika olika (hoppsan) världsbilder skiljer sig åt, och vi halmgubbade nog varann en smula. Jag kan ha varit värst.
P kände sig föranlåten att undervisa Den Motsträviga lite mer i tidens ofantliga och ändlösa ordförråd, och sa: ”Men vet du vad en 'steelman' är? Stålmannen var inte rätt svar, men att steelmanna (har sett det användas som verb i svenskan dessutom) känns inte främmande. Den som mot förmodan missat denna ”stålman” kan återkomma i morgon.