Vilka ord är svåra? För vem? Vad sägs om allokera och eklektisk?

I viss mån är en blogg som denna ointressant: en person sitter och hamrar på tangenterna och pekar på andras språkbehandling, men inser inte att den egna kan vara väldigt – just det! – egen. Men så går det till numera: folk är större eller mindre egon som ropar ut åsikter, order, tyckanden etc i en rymd som inte var tillgänglig förr.

Tänkte på saken i morse när en journalists ordval kändes provocerande. Det gällde en kort fras i en mening, två ord endast: ”allokerar utsläpp”. Programavsnittet handlade om klimatutsläpp och att den rikare delen av världen står för en stor del av dessa. Allokera hör inte till mitt ordförråd och jakten på innebörden började. Slog som vanligt på ”svenska.tre”, där SO och SAOL gav varsin betydelse, den senare sa: ”an­visa t.ex. resurser, till­dela, fördela”. SO gick mer till botten och skrev: ”rationellt fördela varor el. resurser; särsk. i fråga om politiska åt­gärder för att ut­jämna skillnader mellan olika om­råden”. 

Tydligt och bra, men det är svårt att släppa (!) tanken på att det vore möjligt att formulera detta med några få mer inhemska ord än använda engelska ”allocate”. Förresten fanns även ”anslå” bland synonymerna. Det går givetvis inte att säga ”anslå utsläpp”, men kanske ”fördela uppsläpp” och dessutom lägga till ”på ett mer rättvist sätt”, eller något annat förklarande?

Men, som sagt, ens eget ordförråd kan också se ut på sätt som inte upprör en själv, men kanske andra. Senare (åter radion, i morse) beskrevs (det gällde konst) några eklektiska verk. Med det eklektiska är undertecknad sams. Om ordet säger SAOL ”som o­självständigt an­vänder idéer el. motiv från skilda håll”. Man anar en pekpinne, som också viftar runt i SO, där det först, inom parentes, står ”ibland något ned­sättande”. Jaha, det kände jag inte till. Sen kommer betydelsen: ”som försöker förena idéer från olika håll”.

Hade någon frågat innan jag slog upp skulle jag ha sagt: ”något som blandar /konst/stilar”. Det verkar som om SAOL:s och SO:s ”osjälvständigt” och ”nedsättande” kan ha rötter i sena 1800-talet, medan början av 1700-talet (enligt ett belägg för ”eklektisk” i SAOB) hyser ett frejdigare synsätt: ”En tvungen philosophie är ingen philosophie. En frj och eclectisk är vel then betsta, när hon håller måtton”. Citatets hemvist beskrivs i morgon.