onsdag 1 oktober 2025

Kollokationerna får sällskap av reflexiva och icke-reflexiva verb

Är det någon/något man återkommer till som språkpetig är det (vid sidan av svenska språkvården i Finland) professor emeritus Lars-Gunnar Anderssons språkspalt i GP. Han medverkade också i P1:s Språket 1997–2014. I gårdagens blogginlägg citerades han och här kommer mer om den fras det gällde:

Men vad säger man? Ska man vidta åtgärder eller göra åtgärder? Båda alternativen förekommer, och det är främst i talspråket som göra åtgärder är vanligt. Det äldre mönstret är vidta åtgärder, medan göra åtgärder är nytt och får en del näsor att rynkas.

Får erkänna att jag sållar mig till dem. Oj, rynkades fler näsor nu? Antagligen hos dem med sitt språkliga luktsinne kvar. De vet att det inte heter ”sålla sig” utan ”sälla sig”. Många är ur samhällets alla hörn känner inte till uttrycket. Alltså: inte enbart arga unga och gamla som skrivit inlägg överallt, felaktigheten förekommer på överraskande ställen. I rikstidningar, av såväl reportrar som ledarskribenter, i näringslivstidningar, bland dem kanalen Börsvärlden. ”Sålla” har f ö inget ”sig” efter sig (!), medan ”sälla sig” är ett typiskt reflexivt verb.

Kanske kan man kalla dessa två ord något av varandras motsatser: ”knösar sällar sig oftast till varandra medan de sållar bort påvrare personer” (eget exempel...). Här måste dock inflikas att det finns trevliga knösar också, såna som tål att ha påvert folk i sitt sällskap!

Men åter till kollokationerna. En annan vanlig sådan är ”begå självmord” som håller på att förändras. Om det skriver L-G A:

Begå är ett verb som i dagens språkbruk i stort sett enbart kan följas av brott, självmord och möjligen misstag. Ibland möter man begå i exempel som begå en premiär eller begå sin första charterresa, men ofta sägs det då med en blinkning som fungerar som citattecken i samtalet. Frasen begå självmord har i dag fått konkurrens av ta självmord.


Över huvud taget tycks just ”ta” föredras i fraser som tidigare hade andra verb i ”handlingen”. Ett typiskt exempel är ”ta beslut” istället för att ”fatta” dem. ”Ta återfall” låter inte bra i mina öron. Den som kämpar med missbruk ”tar” vanligen inte återfall för skojs skull utan ”får återfall”. Här spelar möjligen ens egen inställning i saken in angående vilket verb man föredrar: är återfallet resultat av en beroendesjukdom eller bara dålig karaktär i största allmänhet? Men den frågan hör till andra slags bloggar.