torsdag 23 mars 2017

Något att bara dö för

Här följer några av otaliga och tyvärr liknande meningar som jag hört/sett lite här och där. Vad de är på för språk? Ja, det ser ut som svenska, va? Men de är översatta, ord för ord, från ett annat språk.

1 Hon hade kindben att dö för.

2 Jag kunde inte bry mig mindre.

3 Jag bara äääälskar bakelser.

Nummer ett reagerar nog vissa på ännu i en kvart, tjugo minuter. Tvåans och treans konstruktioner har letat sig in i hjärnan på alltför många. Exempel två har tidigare kunnat sägas på ett flertal sätt, bland dem ”det struntar/skiter jag i”. Man kunde förstärka med ”verkligen” eller – det gäller den äldre delen av befolkningen – ”högaktningsfullt”. Alltså: ”Det struntar jag högaktningsfullt i”. (Lite schvung i det uttrycket!)

Så trean: det är bara för många som ”bara ääälskar” det ena och det andra. Bara-älskandet och andra bara-nden tycks mörda en mängd inhemska varianter som ”jag gillar verkligen bakelser” eller ”ooo, vad jag gillar/tycker om dem”, ”jag tycker att bakelser är jättegott”. Förmodligen går det nog att formulera lika många uttryck för denna kärlek som det finns bakverk. 🍮

På tal om slentrianmässig kärlek har väl ”älskar dej” i många fall kommit att betyda ”hej då”. I alla fall om man får tro telefonpratare på gator och torg.

Jovisst, det är många som inte kunde bry sig mindre. Men jag tycker att språkets förtorftning (vad fasen skriver du, frågade just Word) är rent smärtsam.