Sjöfartsnytt: att komma till bukt

Den direktöversatta engelskan är min käpphäst. Men det finns annat smått och gott. Eller smott och gått, som vi i förenklingens namn snart kan skriva – det låter ju likadant. Huvudsaken är att man förstår, säger några av mina belackare.

”Hur ska man komma till bukt med rasismen?” Så lyder en exempelmening av alla dem jag samlat ur gammelmedierna under ett par års tid. Tja, enda sättet att komma till bukt är väl med båt? Vid närmare eftertanke går säkert landvägen också bra.                                                        🚢

Det har traditionellt hetat ”få bukt med” eller ”komma till rätta med”.
Men visst förstår man.

På en kultursida läste jag att ”det mänskliga förnuftet får vika på foten”. Nu börjar det bli svårare. Vikt på foten har man ju gjort, fast det har jag kallat ”vricka foten”. Visstvisst, det är klart jag förstår att uttrycket som avses är ”stryka på foten”. Fast det är ju bra om författaren till texter skriver vad de menar. Just det har alltid varit bra för förståelsen.

I en tv-tablå beskrevs ett program kortfattat. Där fick man veta att i kvällens avsnitt ”letar dykare efter en försjunken skatt”. Tröstlöst petig skulle jag föredra en ”sjunken” skatt, för att sedan försjunka i tankar om förfall, t ex.



PS Den lite saltstänkta början av detta inlägg fick mig att tänka på en väderuppläsare (exemplet är från en dagstidnings webb-tv!) som berättade att det under dagen skulle bli ”vindigt” vid kusten. Där har vi den kära engelskan igen: ”Windy”, säger de rackarna och menar ”blåsigt”