Varför? Jo, därför!

Fort väck (okänd gatukonstnär)

Det här är en löjlig syssla. Kommunikation (om än envägsdito…) om kommunikation. Man skulle lika gärna kunna ”lägga en mandala”. Min lokaltidning tipsar idag om just detta: ”lägg en mandala (cirkelformad dekoration) av det du finner i naturen – en till synes meningslös syssla som ger hjärnan vila”.

Eller så kan man skapa konst som snart tvättas bort.

Lika lätt att nagla fast som mandalan och trottoarkonsten är språket. Fråga en som jobbar i branschen och du får veta att det förändras hela tiden.

Jo, det är uppenbart. Jag använde nyss pronomenet ”du”. Om jag skrivit som förr i världen hade jag formulerat frågan annorlunda och använt ”man”, ett pronomen jag gillar skarpt. Nu använder vi det här du-tilltalet i tid och otid. Engelskan, den lyckosten, slipper bry sig då deras you kan användas "friare" än våra du/ni.
Jag är själv anfäktad, med andra ord.

Vissa gamla svenska språkregler struntar jag högaktningsfullt i (fast högaktar folk som upprätthåller dem!). Men precis som andra partiella paragrafryttare värnar jag om mitt. Det visar sig ofta vara så att man blir upprörd om andra inte kan det man själv kan. Detta är inget vackert drag. Mer om det senare, men jag backar ändå inte, tro inte det!

Min löjliga syssla är att få fler att fundera över om de inte talar alltmer engelska utan att märka det. Det är synd för svenskan och det är synd för engelskan.

Därför sitter jag här och har mig.