För ett antal år sedan hördes en professor med ett språkprogram i radio återkomma till antalet ”träffar” för vissa språkliga formuleringar på nätet. Det och det ordet ”fick ca 12 300 träff” (ja, han använde en så märklig plural, om jag minns rätt) och ett annat ”3 400 träff”.
Sbråkmakaren (med sitt korrekturläsarförflutna ristat i ryggmärgen) utförde en undersökning. Hon tog, exempelvis, en artikel från TT där ett graverande språkfel fanns med. Bara det, förresten! I hennes minne dröjde sig de tider kvar då just TT var något av det språksäkraste som fanns.
När papperstidningar kastade sig ut i den digitala världen – och dessutom inte hade några korrekturläsare sedan länge – så lades ofta texter ut med felaktigheter och allt. Ja, haha, det sker förstås än i dag.
TT-artikeln hamnade på tidningars webbsidor eller kunde citeras av vem som helst. Detta innebar att ett och samma fel räknades många gånger och satte spår i språkprofessorns träffsiffror. När jag följde felet i den där artikeln fanns det kvar i de flesta tidningar som publicerat den på nätet. Ett fel, många träffar!
MEN – och detta är ett riktigt stort men – jag följer nu träff-mannen i spåren, elände och nesa! Jag bidrar i denna blogg till samma märkligheter jag anklagade honom för: återge antal träffa!. Dåligt insatt i det binära talsystem som den här nätvärlden baseras på (vet ännu inte hur ljudet kommer in i och ur radion, elektriciteten in i och ur sladden och annat smått och gott) kan jag alltså inte tolka träffarna.
Kan man få fram dem på samma sätt som antalet unika besökare på en webbsida? Vad vet väl jag? Men, och här åter en upprepning från häromdagen, om språkprofessorn och jag använder antal träffar för att slåss med så är det rimligen fler som gör detsamma. Väldigt mycket som är fel på nätet ökar med kvadraten på hypotenusan (såna skämt får matematiker att rodna ställföreträdande åt en) och man hamnar i samma båt som dem som ägnar sig åt fake news (de kan även benämnas ”falska nyheter”.) 👱👱👱👱
När språkfolket beskriver ”bruket” som sedan får avgöra vad som tas med i ordböcker o likn, har de då siffror (träffar) att lita på?
Du bokstavstrogne! Ja, även du träff- och taltrogne! Lita inte på någon eller något, det mesta försvinner ändå i tunn luft. (Kom också ihåg var du hörde det där sista först.)
Sbråkmakaren (med sitt korrekturläsarförflutna ristat i ryggmärgen) utförde en undersökning. Hon tog, exempelvis, en artikel från TT där ett graverande språkfel fanns med. Bara det, förresten! I hennes minne dröjde sig de tider kvar då just TT var något av det språksäkraste som fanns.
När papperstidningar kastade sig ut i den digitala världen – och dessutom inte hade några korrekturläsare sedan länge – så lades ofta texter ut med felaktigheter och allt. Ja, haha, det sker förstås än i dag.
TT-artikeln hamnade på tidningars webbsidor eller kunde citeras av vem som helst. Detta innebar att ett och samma fel räknades många gånger och satte spår i språkprofessorns träffsiffror. När jag följde felet i den där artikeln fanns det kvar i de flesta tidningar som publicerat den på nätet. Ett fel, många träffar!
MEN – och detta är ett riktigt stort men – jag följer nu träff-mannen i spåren, elände och nesa! Jag bidrar i denna blogg till samma märkligheter jag anklagade honom för: återge antal träffa!. Dåligt insatt i det binära talsystem som den här nätvärlden baseras på (vet ännu inte hur ljudet kommer in i och ur radion, elektriciteten in i och ur sladden och annat smått och gott) kan jag alltså inte tolka träffarna.
Kan man få fram dem på samma sätt som antalet unika besökare på en webbsida? Vad vet väl jag? Men, och här åter en upprepning från häromdagen, om språkprofessorn och jag använder antal träffar för att slåss med så är det rimligen fler som gör detsamma. Väldigt mycket som är fel på nätet ökar med kvadraten på hypotenusan (såna skämt får matematiker att rodna ställföreträdande åt en) och man hamnar i samma båt som dem som ägnar sig åt fake news (de kan även benämnas ”falska nyheter”.) 👱👱👱👱
När språkfolket beskriver ”bruket” som sedan får avgöra vad som tas med i ordböcker o likn, har de då siffror (träffar) att lita på?
Du bokstavstrogne! Ja, även du träff- och taltrogne! Lita inte på någon eller något, det mesta försvinner ändå i tunn luft. (Kom också ihåg var du hörde det där sista först.)
