”Lätt som en plätt”, något är ”en baggis” och säkert oräkneliga mängder av uttryck kommer att sluta sina dagar som ”en promenad i parken”.
”Jag är ordlös” kommer att ersätta jag är ”mållös” eller ”saknar/har inga/finner inte ord” med flera egna och motsvarande meningar en svensk kan skapa.
”Vi såg inte detta komma” ska vi nog se komma att bli allenarådande och ersätta ”vi var inte beredda på/ förväntade oss inte detta" m fl andra varianter.
Och så har folk börjat "tappa kilon" när de tidigare "gick ner i vikt".
Att hälsa på andra med en omfamning är inte en väldigt gammal vana hos folk i allmänhet. I mitt kanske lite fördomsfulla förflutna sitter minnet benhårt: det är mest damer från Östermalm som gör sådant. Och samtidigt säger: ”Men söta lilla du, så roligt”.
Nu ”omfamnar” man även tandvårdsrädsla, vetenskap, utveckling – du namnger det! (jag är på skämthumör och överlåter åt läsaren att förstå vad jag menar. Här skulle det annars kunna sitta ett runt ansikte som är gult och ler). Det som nu översatts, ”embrace”, förstås, har vi tidigare ”gjort något åt/ tagit vara på/antagit.
Uttrycksmöjligheterna för detta engelska famntag är på svenska närmast oändliga, söta små ni!
