Ja, det är verkligen ens favoritargument! Särskilt som man själv börjar känna sig svajig i hemlandets språk. En radioreporter berättade att ett land (en stad eller jag-har-glömt-vad) var ”under attack”. Det låter ju inte svårt att förstå, men sa vi så innan engelskan drog ut på sitt segertåg? Sa vi inte bara ”attackeras”,
Ja, vad vet man? Åtminstone kan man misstänka att det välanvända "givet" har med engelska ”given” att göra. Det är så mycket ”givet” ditten och datten – särskilt bland politiker – att det tråkar ut en. Detsamma med allt möjligt som ”spelas ner” när man vet att det tidigare hette ”tona ner” farhågorna eller vad det kan vara som numera spelas ner.
En jättetråkig spridd historia är också ”jag kan inte vänta” istället för ”jag kan inte bärga mig”. För unga människor försvinner givetvis dessa uttryck i stora drivor, det hör man i radio och tv samt bland de yngre släktingarna och vännerna.
En ung programledare för en s k talk show sa apropå någon som skulle ta tid på sig för en syssla: ”personen kan ta sin lilla tid” (engelska ”take his/her time”). Samma program besöktes ett par dar senare av en ung samisk kvinna som berättade om en musiktävling i Sapmi och hon tyckte att den ”samiska kulturen bör levla upp”. Jisses.
