Kajsa Ekis Ekman skrev en kul text om saken på Aftonbladet (ca tre år sen). Hon nämner inget om 32 tankar, men gör kloka iakttagelser kring vilket fjuttigt jonglerande med endast två bollar är:
Hur ofta hör man inte frasen ”Det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt”? Personen som säger det anlägger ofta en vis min, som om två helt oförenliga ståndpunkter därigenom hade funnit ett genialiskt sätt att samexistera. Tankarna ska helt enkelt konstant hållas i luften i en evig jongleringsakt. Man har ”två bollar i luften”. Varför har jonglering, och med något så enkelt som TVÅ bollar, blivit vår tids ledande metafor för tänkande? Jämfört med jobbannonsernas krav ”du ska kunna hålla många bollar i luften” är ju två bollar ingen konst!
Det är dock avsevärt bättre att ha två tankar i huvudet än två bollar. Ja, folk är inte längre så noga med vad de säger. Häromdan berättade någon i ett radioprogram om en bokhandel ”som inte är en kedja utan som kureras av dem som arbetar här”.
Kurera, tänker jag, vem vill inte bli kurerad för 32 bollar i huvudet? Mer bot i morgon.
