Blogginlägg man kan kalla modus åldring

För många år sedan när engelskan var ny i svenskan hade en kollega snappat upp att det fanns något nytt på jobbet som kallades "meeting". Antagligen hade folk i hans närhet använt ordet om "möten" och mannen ifråga blev väl så till sig av denna nya slags möten att han talade om de "meetingmöten" han varit på. Under årens lopp har jag hört fler göra samma sak, de säger först något på engelska, eller någon slags direktöversättning, för att sen även upprepa ordet på svenska.

De senaste dagarna har det talats en del om åldringsbrott. Då är offret över 65 år. Med rätt många tänder i behåll och bara någon enstaka protes går det att konstatera att om man (d v s jag) blev bestulen på min plånka skulle jag vara utsatt för ett åldringsbrott. 

Till saken. Bland dessa åldringsbrott finns ett som kallas ”modus barnbarn”. Då påstår skurkarna att de vill något på uppdrag av gamlingarnas barnbarn. Men här blir det dags för oss åldringar att agera. 

Av engelskspråkiga kriminalserier får man lära sig att brottslingar har för sig något som snuten kallar MO.  Det står för modus operandi och om uttrycket skriver Wikipedia att det är en latinsk fras som (ungefär) betyder tillvägagångssätt. Modus barnbarn betyder då – ungefär – sätt barnbarn. 

Ska man använda det här uttrycket bör man nog säga "MO barnbarn" eller "modus operandi" barnbarn. Eller så gör man som en polis, citerad i en tidning: "Men det finns olika modus och tillvägagångssätt som bedragarna använder". 

Hängslen och livrem, kallar jag det. Eller dubbelbabbel.