Ordet är en smula ovanligt och ber nästan om att bli felstavat och missuppfattat. Själv satt jag länge i villfarelsen att ”urskulda sig” hette ”urskuldra sig”. När ett ord känns obekant tar man något bekant eller liknande och stoppar dit till den dag man undrar vad fanken en ”skuldra” har med det hela att göra.
Folk får fel saker för sig, de tänker inte på det, är dyslektiska eller ger blanka sjutton i hur ord stavas. Är det många som skriver tillskanska", undrar förstås en undersökande sbråkmakare och letar på nätet.
Jo, nog går det att hitta ”tillskanska sig”. Förutom träffar från privatpersoner finns även ett antal från universitet, regeringen, Arbetslivsinstitutet och, nästan mest skrämmande, från diverse sidor som heter t ex glosor.eu (där man även får uttalet av tillskanska med talsyntes), Quizlet (med underrubrik Svenska-orden) och How to pronounce Swedish.
Ett svenskt universitet (och dess institution för svenska språket) beskriver hur studenterna ska tillägna sig ett visst sätt att skriva: "Akademiskt skrivande faller i stort sett alltid tillbaka på vad andra har skrivit i relation till den text man själv skriver, och då kan man inte bara tillskanska sig andras teorier, hypoteser och resultat utan måste redogöra för vilka personer de tillhör".
Och en teknisk högskola, med gott renommé, vad jag vet, skriver (övergripande ämnet är arkitektur) att "studenterna ska tillskanska sig fördjupad kunskap i byggnadens olika element och delar".
Det finns ytterligare universitet och utbildningar som önskar att studenterna tillskanskar sig ett och annat. Men i (den snart uttjatade) rättvisans namn måste sägas att det även tillskanskas i betydligt äldre texter än vår samtids.
SAOB, SAOL, SO och diverse andra ordböcker (liksom stavningskontrollen i Word) känns inte vid detta ord som antagligen blandats samman med ett f d cementgjuteri. Denna blandning är dock inte lika hållbar som man hoppas att rätt hopjoxad cement varit, är och blir.
Vi är inte framme vid det värsta än, det som ska leda bortom skärkötterier.
