Men orden ”yippie” och ”yay” uttrycker båda, vart och ett för sig, glädje, uppskattning och liknande. Vad det blir på svenska? Hurra-hurra? Men egentligen säger vi sällan så, de flesta utrop av det här slaget kommer från andra sidan Atlanten.
En glad idrottare ("atlet", som ungdomen säger, vi andra tänker då på Arne Tammer) skriker YES! när hon/han hoppat högt eller sprungit fort. Sällan hör man dem vråla JA!
Nu kommer vi till det märkliga. Det nya ”yay”, sägs i Merriam-Webster vara belagt första gången 1963. Snoddas sjöng ”jippijej” i sin Charlie Truck-refräng redan 1952, men det ”jejet” existerade alltså inte ensamt då. Numera, däremot, säger var och varannan person ”jej” (även i Sverige) när någon glädje vederfars dem. I senaste avsnittet av radioprogrammet Spanarna hördes en bekant skribent utbrista ”jej” för att han blev glad över något.
Vi övertar inte bara meningar och ord från engelska, vi får en ny uppsättning svåridentifierbara utrop för det ena och det andra. Ibland handlar det enbart om ett enkelt läte med engelsk ”intonation”, bl a det ”aoo” (börjar med hög ton som genast sjunker) som en publik liksom spädbarnsgnäller fram när något gulligt visas. Det är kanske en hund som gör något bedårande eller en person som faller på knä för att fria. Det senare kan t ex ske inför en jättepublik på en sportarena där någon just sprungit fortast och sedan skrikit YES!
En glad idrottare ("atlet", som ungdomen säger, vi andra tänker då på Arne Tammer) skriker YES! när hon/han hoppat högt eller sprungit fort. Sällan hör man dem vråla JA!
Nu kommer vi till det märkliga. Det nya ”yay”, sägs i Merriam-Webster vara belagt första gången 1963. Snoddas sjöng ”jippijej” i sin Charlie Truck-refräng redan 1952, men det ”jejet” existerade alltså inte ensamt då. Numera, däremot, säger var och varannan person ”jej” (även i Sverige) när någon glädje vederfars dem. I senaste avsnittet av radioprogrammet Spanarna hördes en bekant skribent utbrista ”jej” för att han blev glad över något.
Vi övertar inte bara meningar och ord från engelska, vi får en ny uppsättning svåridentifierbara utrop för det ena och det andra. Ibland handlar det enbart om ett enkelt läte med engelsk ”intonation”, bl a det ”aoo” (börjar med hög ton som genast sjunker) som en publik liksom spädbarnsgnäller fram när något gulligt visas. Det är kanske en hund som gör något bedårande eller en person som faller på knä för att fria. Det senare kan t ex ske inför en jättepublik på en sportarena där någon just sprungit fortast och sedan skrikit YES!
PS Däremot finns yippie-ki-yay på Wikipedia. Över det ordet är det lite mer Hopalong Cassidy!
