Ett jagande efter vind under den sol som smälter glassen

Intet nytt under solen, sägs det. Men för en själv är ju saker nya första gången man ser eller hör dem. Två gånger har sbråkmakaren skrattat den senaste veckan. Under en tysk försommarresa dök några roligheter upp. På en skylt ovanför ett etablissemang stod att läsa:

                                                  Café und Bar
                                                  CELONA

"Celona?", tänker folk under olika många sekunder tills de ser vitsen. Som i sanningens namn inte är uppseendeväckande skojig, men av småputtrig karaktär.

Nästa skratt: Vid en glassbar stod ”I scream, you scream, we all scream”.

Det var roligt, tyckte jag, och googlade sedan frasen. Det var då den förbaskade solen – under vilken inget är nytt – klippte till. För säkerhets skull sökte jag även efter uttrycket ”Intet nytt under solen”, även om jag 1) kanske vetat det tidigare 2) hade en misstanke: Jodå, bibeln ligger bakom det mesta folk säger, här är det Predikaren, den glade gamängen, som skriver med vad Wikipedia kallar ”en pessimistisk och fatalismisk grundton”. 

Jo, jag ska komma ihåg att ändra det felaktiga ”fatalismisk”. Minns att W skrivs av oss alla! Det kan alltså bli ett elände om vi inte ser upp! Å andra sidan lyder ingressen till första kapitlet i Predikaren: 

 

                                 Allting är fåfänglighet och ett evigt enahanda.

                          Också strävandet efter vishet är ett jagande efter vind. 

Vad har glassen med detta att göra? undrar läsaren. Jo, första Googleträffen på "I scream, you scream, we all scream", visar sig vara från 1925. Här är en länk, missa inte det här, som man brukar säga: https://www.youtube.com/watch?v=-0pfP_MD6xA