Ofattbart många säger/skriver i dag - om någon gör det den vill - "hon/han lever sin dröm!
Det är en förbålt uttjatad mening. Och ett exempel på uttrycksdräneringen. Det finns stora krafter i rörelse för att utarma språket (alla tungomål, i och för sig, men just här handlar det om svenska) och göra det till ett litet puttenuttigt dekorationstillbehör bland andra.
När den digitala världen började användas av gemene man (och en lika gemen kvinna) kunde det hända – när man författade ett mejl och skrev ”Hej!” – att det på skärmen dök upp en liten gubbe som sa: ” Jag ser att du skriver ett brev”. Han erbjöd sig att hjälpa till. Hur minns jag inte då han genast trycktes bort.
Gubben är tillbaka. Inne i mejlen dök det i går upp en ruta där det stod:
Smartskrivning
Spara tid när du skriver epostutkast med hjälp av skrivförslag
OK Inaktivera
Denna gång tryckte jag inte bort ”hjälpen”. Dock visade den sig endast (?) funka på engelskspråkiga texter. En person hade mejlat om sin ”exam” och när jag i svaret önskade ”good luck with” så la "smartskrivningen" till ”your exam”. Just i detta sammanhang skulle jag önska lycka till med en helt annan sak. "Smartskrivningen" kan inte läsa mina tankar. Än.
Jag vädjar: streta emot! Låt inte apparaterna ta över utan motstånd! Språkbruket förändras snabbt och det nästan utan att vi människor har något att säga till om. Främst är det sociala medier som befäster det här maskinartade språket. Med sina programmatisk-kopiera/n/de uttryckssätt talar många redan de algoritmstyrda robotarnas enformiga språk!
I grunden är det givetvis människan som påskyndar sammansmältningen mellan maskin och sig själv. Man kan nog säga att hon drömmer livet mer än lever det.
* Jovars, lite billig svängning på orden är det allt. Och fler gånger dessutom.
