Det engelska ordet med samma betydelse, "content", har också blivit en grej av samma anledning, vilken den nu är. I Sverige (säkert även på andra håll)! Förmodligen för att det visar sig svårt att hantera två ord med i princip samma betydelse (innehåll 😊). Trots det skriver språkvårdarna vid SR/SVT i sitt senaste språkbrev:
Från språkvårdens håll finns ingen avrådan från content enbart för att det är engelskt – ordet är ganska etablerat vid det här laget.
De noterar att de två orden används på olika områden: ”content” är vanligare i kommersiella sammanhang: ett typiskt sådant är influerares världar. ”Innehåll” är vad språkvården anser vara mer korrekt i public service-sammanhang. Och säkert andra utanför den stora köp- och säljsfären, får man anta.
Personligen har jag mycket svårt att förstå varför man inte avråder från ”content”, kanske just för att det betyder innehåll, fast på ett annat språk (min hjärna tappar fotfästet). Och förresten låter även "innehåll" larvigt i en del sammanhang. P1:s porgramförklaring skrattar jag åt när jag ser den: "P1 är talat innehåll om samhälle, kultur och vetenskap". (Åfan, säger hjärnan.) P2 har en självsäkrare presentation, liksom de övriga kanalerna.
Vad är det för övrigt för fel på ”material”? Även om ”talat material” låter lika fånigt. Men man slipper man ifrån blandandet av innehåll/kontent. Och om man måste kan man skilja på dem genom att i stället säga journalistiskt/redaktionellt material respektive kommersiellt dito.
Men det är här skon klämmer, antagligen: det ska låta mer än det är.
PS Jo: på eget bevåg, utan stöttning, skriver jag "influerare": annat engelskt försvenskas ju! Svensk språkvård använder "influencer, vad jag förstått.
