Mycket finns att säga om allt anglojox vi dagligen får i oss. Tyvärr finns inte nog översättare (och pengar för dem) i världen för att hantera texter inom all konsumtion, alla så kallade handhavanden inom den digitala sfären m m. De nationella språken är snart utdöda. Varje land kommer att få en besynnerlig variant av engelska med godtyckliga inslag av sitt (sina) eget (egna) modersmål. Efterhand kommer dessa blandvarianter att omöjliggöra för oss att förstå andras språk eller deras egna varianter av "engelska".
Exemplet ovan kommer från en app man kan ladda ner för att få veta vilken fågel man ser eller hör sjunga. ”Vad är den fågeln?” är antagligen maskinöversatt av ”What bird is that?” På svenska skulle det heta ”Vilken fågel är det/Vad är det där för fågel?” Eller andra varianter. Svaret på ”Vad är den där fågeln?” måste bli det dumma: ”Fågel”. Vi lämnar distinktionen vad/vilken, en svensk skulle förresten inte heller komma på att säga ”Vem är den fågeln?” Möjligen ”Vems är fågeln?”, om det gällde en burpippi.
”Ta ett foto” är inget problem, det är däremot ”spela in låten”. En korrekt beskrivning av vad fåglar åstadkommer är ”läte”, alltså: ”spela in lätet”. Förr i världen talades om ”fåglalåt” och det är mycket möjligt (orkar inte kolla) att ”låt” användes om nästan allt som ”lät”. Förmodligen är ordet släkt med ”ljud” (jfr tyska Laut) och har sen haft olika betydelsenyanser.
Men i modern tid, låt oss säga i ca ett halvsekel, har det människor frambringat i musikväg hetat sång, visa, låt och annat. Min far kallade allt som sjöngs för ”bitar” och kunde utbrista: ”Det där var en klämmig bit”. De "bitarna" hade inte mycket med nutida ”bitar” att göra, sånt som: ”Vi ska titta på betalbiten”. Och miljarder slappa konstruktioner i den vägen.
En fågel sjunger, fåglalåten kan vara oerhört vacker, men det som åstadkoms kallas ”läte”. Möjligen "sång", inte ”låt”.
