De flesta medier (även riksditona) bugar, bockar och trallar med i en Melodifestivalcirkus som är på väg att ta hela året i besittning. Bland enstaka ännu vakna människor finns tecknarparet Berglins, som låter sina fåntrattsutseende figurer säga sanningar som heter duga.
I en nylig grupp serierutor löd konversationen: – Vad vill AI? – Världsherravälde förstås. Planen är att göra oss alla till underhållningsförlamade hjon.
Underhållningsförlamade, är ordet. Själv sitter man och undrar varför denna ”musik”-kalabalik alltid kallas ”Joråvischön”. Låt oss gå bakåt i tiden. Wikipedia:
Europeiska radio- och TV-unionen (engelska European Broadcasting Union, franska Union Européenne de Radio-Télévision, förkortat EBU eller UER) är världens största sammanslutning för nationella tv- och radiobolag. Unionen är framför allt känd för TV-samarbetet, den så kallade Eurovisionen.
När något sändes via Eurovisonen (svenska översättningen) spelades dess kända signaturmelodi, "Eurovisionhymnen", hämtad från första satsen (Marche en rondeau) ur Te Deum av den franske tonsättaren Marc-Antoine Charpentier. Musikstycket är från 1600-talet, men var länge bortglömt. (Wikipedia, igen).
Då betydde varken ”Eurovisionen” eller hymnen detsamma som gap- och skrikmusik samt spektakulära scenframträdanden. Den tävling som sen startade (hjälp oss alla milda herrar och damer som finns) hette inte ”Joråvischön” eftersom det är ungefär samma sak som att säga tv- eller radioprogram som sänds över hela Europa.
Tävlingen heter ”Eurovision Song Contest”, vilket blir ungefär ”europiska låttävlingen”. Länge har den haft ett svenskt bra namn, Melodifestivalen. Här är en bekännelse från språkpuristen: När tävlingen började kallas ”Mello” framkallades kräkningar. Sen blev det ESC och man mådde inte jätteilla, trots allt. Sen kom ”Joråvischön”. Kräkningar ånyo.
