Frågorna handlar exempelvis om ”var man kan utläsa spänningen”, om ”hur du stänger dörren om du får ett dörrfel eller fel på rörligt fotsteg”. Eller så ombeds ”eleverna” att ”nämna saker som bara finns i A eller B på den här vagnen”. Jo, ”kraftenheten till ATC-n sitter i B”.
Timme ut och in låter förhöret liiite som det ”vanliga” språket: en del obegripligheter, men många kända ord – utan att man förstår helheten eller innebörden ändå. Precis som i övriga tillvaron. Hacka betyder förutom hacka ”göra dataintrång”. Och ”hacker” är den som utför hackandet. Ett hack kan vara ett ”jobb, knäck”, men används även om ”smarta lösningar och knep utanför it” (skriver sajten IT-ord).
”Har du några bra lifehacks?” frågade den ambitiösa programledaren sin bisittare. Ja, så talade de en stund om lifehacks som tycktes vara helt ordinära sysslor för att koppla av och ”ladda batterierna” (ett avskyvärt uttryck, f ö): träna, koppla av med en bok, träffa vänner. Frågelådan från Språkrådet vet besked om saken:
Ett lifehack är ett enkelt tips eller knep som ger ett oväntat användningsområde för en pryl eller en funktion, och som förenklar vardagen. Från början var det en dataterm. /…/ Tycker man att det blir krångligt att böja lifehack går det förstås också bra att använda ett svenskt ord, exempelvis vardagsknep.
Jag upprepar för den som inte fattar: ett hack kan vara ett tips eller knep för olika situationer. Själv har jag ett och annat balkonghack, bakningshack, rengöringshack – fyll gärna på med hack ni har för alla slags behov.
