Och se på sjutton, där hamnade man i alla fall i ens hemhamnstads-arbetarklass egna gamla klyk! ”Snajdig” finns i SAOB. I en artikel skriven 1965 ges ett exempel från 1957 (ur SvD): ”Officerarnas skärmmössor är (i Tyskland) inte längre så demonstrativt schneidiga, uniformsfärgen är diskret blyertsgrå…”
Etymologiskt sett är det förstås tyska i botten och har med ”schneiden” (skära, snida) att göra. Svensk innebörd för snajdig sägs vara ”snitsig; snärtig; stilig”. Snitsig är nog likaså släkt med ”snida”, och absolut även med vårt ”snitta”. I det här sökandet dök en lysande exempelmening upp och man önskar sig en bättre klädstil så att den kan användas utan att man far med osanning: ”Vi var alltid snitsigt svidade”.
Under uppslagsordet ”svid” (substantiv) finns följande förklaring och upplysningar: ”kläder, kostym”. Vidare: ”sannolikt ombildning av rommani sivdo, perfektparticip av sivava, sy, ytterst av sanskrit sīvyati, syr, etymologiskt identiskt med sy.
Konstigt nog finns ordet ”ostoppbar” inte i någon ordbok, i alla fall inte våra tre största, trots att det snart används om allt som inte går att hejda. Ett annat begrepp som inte finns är "binge", om man inte menar ”avbalkning eller (stor) lår för torra varor”.
Engelska ”binge” har en innebörd ungefär som vårt ”råsupa”. Det ordet har kommit att användas om ett annat fenomen, nämligen "binge-titta" (sträcktitta) på tv-serier o dyl. När SVT Play beskriver ett av sina dramer som ”bingevänligt kostymdrama” känner man behov av orden från inledningen: ett sånt jäkla plönk och klyrk, rent ut sagt.
