En del äldre föredrar papperstidningsvarianten, eller den s k e-tidningen som har samma redigering och därmed utseende. Det intressanta med ”flödesnyheterna” är att de som ”lägger upp” dem är snabba vad gäller teknik, men mindre bevandrade i den svenska som ännu är majoritetsspråk i landet.
En annan förklaring till de många språkliga grodorna är förstås att hastigheten med vilket allt pumpas ut gör det svårt att hinna finna de rätta orden. Från ett av världens alla länder i krig kom nyhetsnotisen ”Sjukhus överväldigades av skottskadade”. En sådan tabbe skedde sällan förr, på den tid när nyheter gått igen ett flertal stationer, d v s en mängd olika journalistiska professioners ögon.
Å andra sidan: bara någon minut efter texten med det positiva ”överväldigades” i, hade någon annan observerat saken och där stod nu ”översvämmades av skottskadade”. Det här tycks inte vara viktigt för så många, men det irriterar (”skaver”, för att översätta till dagens människa) eftersom det faktiskt platsar under ett begrepp man helst inte vill använda, mest med tanke på vem som gjorde det världskänt: ”fake news”. Men man kan i alla fall citerar Hoola Bandoolas ”Vem i hela världen kan man lita på?”
Dagens andra exempel kanske man är ensam om att hoppa högt av. Vad vet man? Det rapporterades i Ekot om ”webbplatser kopplade till Göteborgs stad”, som inte gick att nå ”på grund av ett cyberintrång”. Avslutningen löd ”ingen av webbplatserna som är angripna ska vara samhällskritiska”. Hur ska man fatta detta sista ord? Förstår gör man, men är det meningen att det ska låta roligt?
