Min egen teori är, inte så överraskande, att många gamla svenska ordspråk och talesätt hade kunnat användas, men att de börjar förloras. ”Skomakarens barn” låg inte högt upp i mitt hjärnskvalp, vilket i och för sig inget säger. Men noggrannare sökningar ger besked om en massa skomakarbarn, så var det med det!
På en privatpersons blogg stod ”smedens häst och skomakar’ns barn har sämsta skorna”. Några sidor med gamla ordspråk och talesätt, svenska och finlandssvenska, hade varianter liknande "skomakarens kärring och smens märr får mestadels gå barfota". Bäst att ge upp: uttrycket är vanligt, även om barnen utan skor i dag är fler (i de här talesätten, alltså) medan skomakarens kärring och smedens häst förr låg sämre till vad gäller fotbeklädnader.
Däremot tycks uttrycket med barnen vara mer känt i engelskan. Hos Oxford Reference finns ”shoemaker's son always goes barefoot”. Där förklaras det som ett ordspråk från mitten av 1500-talet, och det betyder, förstås, att i familjer med kunniga och framstående personer (föräldrar) finns andra familjemedlemmar som inte har någon nytta av faktum.
Kan inte dra andra slutsatser än att jag missat skomakarbarnen. Däremot inte bagarbarnen, som är en annan historia och nästan betyder motsatsen. Synonymer.se säger om innebörden: ”bjuda bagarbarn bröd”: erbjuda någon något som den redan har nog av.
Vad gäller ”hålla rent i eget hus” visar sig ett engelskt talesätt heta ”put one’s own house in order". Översättare (på bl a Bab.la och Linguee) väljer för detta det svenska ”sopa rent framför egen dörr” och ”se om sitt eget hus”. Jag tror mest på sopandet, men vem kan tro nåt i dag?
