När Svenska Akademien översatt Bob Dylans Nobelföreläsning så lyder det textavsnitt som citerades igår så här:
”Men sånger är inte som litteratur. De är menade att sjungas, inte läsas. Orden i Shakespeares pjäser var menade att framföras på scen, precis som sångtexter är menade att sjungas, inte läsas på en sida. Och jag hoppas att några av er får möjligheten att lyssna till dessa texter på det sätt som de var avsedda att höras: i en konsert eller på en skiva.”
Varje ”menade” skrevs i originalet ”meant”. På ett ställe skrev B D ”intended” vilket av Svenska Akademien översatts med ”avsedda”. Det sista är det enda jag är med på.
Vid en första anblick verkar Nobelpristagaren lite tjatig med sina tre ”meant to” väldigt nära varann i texten. Sen gick det upp ett Liljeholmens*: kanske är det en stilfigur, alltså med avsikt att uppnå stilistiska effekter (tvärtemot vad jag just uttryckte när jag klagade på Bob D…) Och tretalet, tre upprepningar, har jag för mig är vanligt.
Därmed inte sagt att dessa ”meant to” ska bli ”menade att” på svenska, där det ”stilistiska” tre "menade" inte lyser en i ögonen av tjusighet. ”De var menade att sjungas?” Jag skulle nog säga att de var ”avsedda” att sjungas. I dag när dejting och hopparning hör till konsumtion syns/hörs ofta: ”De var menade för varandra”. Även där säger jag ”avsedda”, jag min gamla 1800-talsrelikt! (Eller menar jag -relik?)
Det finns ett par ord (har varit på tapeten i bloggen tidigare) på svenska som lyder ”ämnad” resp ”avsedd”. En snabbkoll av dagens snabbaste och farligaste karaktär (Google) visar att ”avsedd” nog ligger närmast ”meant”. Men det finns en del träffar med några år på nacken som visar att ”de var ämnade att sjungas” också är svenska.
Jag är inte klar än: hur mycket mena menas med mena? Detta är klipphängare nr 2 på kort tid i ett rafflande orddrama (stavningskontrollen vill ha morddrama 🔫)!
I morgon kommer del tre och då ska här grävas i seklerna.
* Liljeholmens Stearinfabrik AB har funnits sedan 1839. "Det gick upp ett ljus/Liljeholmens" är ett gammalt uttryck för att man förstår. Är man som undertecknad född runt 1700/1800 säger man kanske att det "gick upp en talgdank". Är man yngre än så säger man kanske att det tänds en Luma (glödlampsmärke från 1930-talet) 💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡💡
