söndag 18 juni 2017

Med andra ord går det att använda andra ord

Här fortsätter gnället om den kanslisvenska som tycks uppleva en pånyttfödelse. Det här språket låter känslor och annat mänskligt beskrivas med ekonomiskt, tekniskt eller byråkratiskt lufttugg*.

När man plötsligt och ofta började använda "inkludera" och "exkludera" tänkte jag bara på mervärdesskatt. Jag har "moms" för evigt ristat i hjärnbarken tillsammans med dessa ord.
Försöker bortse från denna skada och kollar synonymer för ”inkludera”. Där finns uppräknade bl a ”medräkna, inbegripa, omsluta, innefatta, omfatta”.
För "exkludera", kommen ur samma språkligt tvivelaktiga mylla, kan man använda ”utesluta, utestänga, utelämna”. Det finns med andra ord många andra ord man kan välja.

Och så har vi det likaså överanvända ”implementera”. Ett jättebra ord för samma sak och som vi övermogna brukade säga/skriva, var ”införa”. Men det hörs ju att allt som förr "infördes" var fjuttigare än det som i dag "implementeras".

Tidigare nämnda SO, Svensk ordbok, utgiven av Svenska Akademien, ger som första betydelse av ”implementera” det lite skojigt föråldrade ”göra (programsystem) körbart på data­maskin”. Ett andra alternativ i, som det heter, en mer allmän betydelse, är ”in­föra”.

Så här är går det till att skapa ett språkligt gungfly: få folk förtjusta i modeord som "implementera" och raskt försvinner ”genomföra, införa, förverkliga, utföra, tillämpa, uppfylla, fullgöra” och flera.

Att släppa in nya ord berikar språket, det får jag ofta berättat för mig. Att det ska vara så svårt för mig att fatta!

Får väl implementera ett nytänk.


* Ordet lufttugg är förstås påhittat i stunden. Jag har inget emot att stavningsprogrammet bråkar, det kan vara bra att tvingas tänka efter när man sitter och lattjar så där, men det förslag som ges är "luftsug". Inte så pjåkigt heller, vid närmare eftertanke, nog för att man suger såväl luften som musten ur språket.