Lyssnar man till röster om språk och språkbruk så finner man hela registret: Somliga så puristiska att det knastrar om dem, andra är däremot inte främmande för att ersätta svenska helt och hållet med engelska. Här är det svårt att ha en åsikt, fast kanske vore det lika bra att göra processen kort.
För den process som pågår skapar ett språk som är varken hackat eller malet. Gårdagens exempel, ordet ”kit”, visar hur knasig blandningen kan bli. Varje gång detta främmande ord sätts samman med ett svenskt som slutar på s framträder ofelbart ordet ”skit” för svenska ögon.
När skribenter glömmer bindestrecket blir dessa sammansatta ord svåra att förstå. ”Troskit”, kan man köpa, ser jag i en annons. En tanke går igenom skallen: ja, tänk allt detta stridande mellan religioner! Så ser man fortsättningen: ”i spets” och ”100 kr/set”.
Det blir förstås komiskt, och enklare att tolka hade kanske tros-kit varit. Å andra sidan kan man undra varför annonsören inte från början skrev ”tros-set i spets, 100 kr”. Förmodligen hade fler förstått, men vad vet jag? Kanske är vi närmare att tala engelska helt och hållet än jag fattar?
En annan vara som jag såg annonserad var ”skovårdskit”. Som annonsspråk var det ju sisådär, man vill ha snyggare skor och blir det verkligen fallet med hjälp av skovårdskit?
Andra ”kit” man kan ramla över är diverse installationskit. Man är böjd att hålla med om ordet: de flesta installationer (sådana som har att göra med telefoner, datorer mm) jag tvingats utföra slutar vanligen med skit.
