Man kan lätt hamna även i det engelska blahahäradet

Det går inte att göra något åt hur andra talar och skriver. Däremot kan man ta sig själv i örat när det behövs. En kille i radion nämnde en summa något skulle kosta – jag har glömt sammanhanget. Men så la han till ”ja, det blir nånstans i det häradet som det antagligen landar”. Att säga en sån mening när man menar ”det kommer nog att kosta cirka …” borde nog i alla fall ge lite fängelse, om man tänker efter.

 
Trots att det är mycket enkelt att falla i såna snicksnackgropar försöker jag hålla mig från "häradet" samt att aldrig nånsin "vara i chock". Det sistnämnda skrev jag om häromdagen och vid lite letande på Google fann jag en person som på ett språkforum skrev att hon/han bemödade sig om nyanser i sin engelska (som alltså var ett främmande språk för personen). Vad är skillnaden på I’m shocked och I’m in shock, löd frågan.

 
En engelskspråkig svarade att ”vara chockad är när man blir mycket upprörd eller förvånad” medan ”att vara i chock” är en medicinsk åkomma, något man råkar i när man varit med om en olycka eller fått hemska nyheter om närstående, t ex.

Det är precis vad undertecknad  anser vara skillnaden även på svenska. Heja! tänkte jag, men sen anslöt sig ytterligare en person som tyckte att man lite allmänt numera kan säga I’m in shock”. 

Det är ju bra att påminna sig om att vi inte bara övertar engelska i största allmänhet utan även deras för-tillfället-moderna språk. Engelskt blaha blir svenskt blaha, m a o, och landar liksom i det häradet.