Strunt och snus och rosor

Man bör inte kasta sten på folk, för man har alltid gjort nån skit själv. Så står det redan i bibeln (Joh 8:7). Kanske inte ordagrant, det är min översättning. Den jag tycker bäst om (1917 års övers) har f ö konjunktivformen ”kaste”* för ”kasta”. Det var stil på översättarna förr.

Med denna brasklapp åtgärdad ska några exempel på märkliga meningar ur några dagliga blad tas upp. Det kan verka petigt, men se det som en stilövning från sbråkmakarens sida. Inga personer har kommit till skada under tankeprocessen. Här kommenteras heller (nästan) aldrig privatpersoner. Mina måltavlor är yrkesmänniskor som journalister av alla slag, politiker och andra som gör anspråk på uppmärksamhet. De bör behärska språket. (Själv är jag bara en bloggarbrud i mina bästa år.)

Tyvärr är det mig in på skinnet bekant hur man kan sno till det för att fixa en fin formulering. En skribent på en ledarsida skrev: ”Extremism är extremism om än förklädd i olika skrud”.

Här har vi en knepig tautologi. Vart går de flesta svenskars (åtminstone de över 62) samt Googles tankar då? Jo, skriver man bara ”om än i” får man upp fortsättningen ”gyllne dosor”.

Lustigt nog är ”om än” fel, ty i originalet står: Men strunt är strunt och snus är snus/ om ock i gyllene dosor/ och rosor i ett sprucket krus/ är ändå alltid rosor.
(Detta Frödingpoem är något att återkomma till)

Tillbaka till nutiden och ledarsidan. ”Förklä(da)” betyder att vara utklädd, maskerad, dold. (Tänk på verket Förklädd gud, av L-E Larson/H Gullberg, som alla kulturtomtar känner till). Att vara "förklädd i olika skrud" är alltså tårta på tårta. ”Om än i olika/andra kläder/ annan skrud, om än klädd på annat vis” – ja, vete sjutton, vad man borde säga. Kanske bara "extremism är extremism om än förklädd".

För den som gillar hårklyverier kommer snart mer av den varan.


*Egentligen är den nutida benämningen på detta modus optativ!