Synonymer ska finnas där ifall man verkligen behöver dem. På samma sätt som folk föredrar speciell mat kan de ha förkärlek för vissa ord. (Detta visste förstås inte läsaren, haha.)
Nyligen kände jag mig lite däven dagen efter en helkväll. ”Men ’däven’ är inte rätt ord”, klagade jag i min ordnöd till en kompis som föreslog att "kvabblig" kunde vara något. Det rymmer känslor som äckel, vämjelse och leda. Och ”kvabblig” känns helt rätt, "däven" är lite svagt för den kombination av illamående och självleda (finns det ordet?) man kan känna efter lite för stora utsvävningar. Man finner C J L Almqvist och A Pleijel bland kvabbel-användarna så varföre icke även jag (och skriver jag Almqvist vill jag även skriva "varföre", för att hedra denne skarpe nonsenspoet, återkommer om honom)?
📚📚📚📚📚📚
I tonåren var vi ett gäng som gav oss den på att gå igenom SAOL sådär som vissa får för sig att läsa hela bibeln eller Prousts På spaning efter den tid som flytt (tusentals sidor!).
Vi gick igenom hela A men först vid B fann vi det riktigt användbara. Det var förstås invektiv och dem använde vi flitigt.
Även om "skitstövel" är ett bra skällsord (se inlägg 20 oktober) så håll med om att ”du din jäkla skitstövel” är ett intet mot ”din satans bedagade belackare”.
Precis för "belag" tog alltså våra goda avsikter slut, men lite fick vi med oss på vägen.
