Det är mycket tjall på linjen

Sbråkmakaren har ett antal gånger berättat om en egen, numera sen länge död, yrkesverksamhet som korrekturläsare. Vid dessa tillfällen brukar TT nämnas, Tidningarnas Telegrambyrå som hörde till de främsta stöden i arbetet. 

Samma TT släpper i dag ifrån sig texter med brister som man, på den tid jag talar om inledningsvis , inte hade kunnat föreställa sig.
Vad har då hänt? Först av allt tycks det som om journalistutbildningar inte prioriterar huvudverktyget, språket. Vidare måste man misstänka en hel del maskinöversatta texter. Det senare är särskilt fallet i de programtablåer som TT förser de flesta dagstidningar med.

 
Ett tv-serie presenteras så här: ”L får mer än vad hon bad om när hon hjälper D i ett fall”. 

Ett annat: ”När en ond kejsare avrättar deras ledare, beger sig hans riddare på en resa av hämnd som inte kommer att upphöra förrän de har förstört deras dödliga fiende”.

 
Och så reser kommissarie Barnaby ”till Brighton eftersom han är misstänksam över en affär som borgmästaren planerar”. 

Allt verkar ännu skapligt läsbart. Det blir bara lite fel på pronomen med konsekvensen att man inte vet vem som gör vad, några enstaka underliga ord och ett par prepositionsmissar.
Inte många uttrycker oro för den framtida mänskliga kommunikationen. Bland dem finns många som anser sig vara språkets väktare. 

Slaget om språket är förlorat, tror muntergöken vid det här tangentbordet. Men opp ska man ändå inte ge, världen är full av tappade sugar.