Gårdagen förflöt under det relativt nya och intressanta jublet: ”Ooo, vad vi är nationalistiska, nej, förresten det är vi inte, jo förresten etc”. Ett radioprogram lät också högstämda röster flöda, såna som inte står entusiastiska frikyrkopredikanter efter. Det gällde barns läsning. Läs de två sista orden högt och lägg darr på samt honung i stämman, så blir det rätt.
Jag cynisk? Nej, långt därifrån.
Men nog borde man rannsaka omvärlden bättre. Barnens omgivning kan svårligen locka dem till läsning (honungsstämma igen fr o m ”locka”) och skänka dem "läslust" (en gång till). Ett helt land (kanske hela världen, vad vet jag?) låter språket gå åt fanders utan att blinka. Skolans språkundervisning och allehanda mediers påverkan gör barnen knappt i stånd att läsa annat än mycket tillrättalagda texter.
Väldigt många barn går inte heller på enkla finter. Att ta i för mycket med sina egna önskningar om vad unga bör göra kan gå åt skogen. Det skulle vara intressant att vet hur många ungar detta fungerar på. Och de blir inte med automatik fina och empatiska människor för att de läser böcker, däremot kan en del av dem tidigt - i värsta fall - få honung i stämman.
Det här är det långt från färdigsnackat om. Ty här ska det bli mer lääästips, läsluuust och helt uuuunderbara upplevelser.
* Omstuvning av svenska titeln som är en översättning av A Spoonful of Sugar (Helps the Medicine Go Down), en av sångerna i filmen Mary Poppins (1964)
** "Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna, men den som tror skall finna, löftena de stå kvar". Ur Löftena kunna ej svika, text och musik Lewi Pethrus (1913)
